B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Fjällnära kor

En kollega till mej har skaffat en fjällko av typen fjällnära. Det en grupp fjällkor som har använts i traditionell fäboddrift eller som hushållskor på avlägsna gårdar i Norrlands fjälltrakter. Eftersom gårdarna ofta varit ensligt belägna har utbytet av djur från andra besättningar och användandet av semintjurar inte varit så stort som hos fjällrasen i övrigt. 

Fjällkor är ofta vita med svarta eller bruna fläckar och de saknar horn. Alla fjällkors mjölk är mycket bra ur mejerisynpunkt med en världsunikt hög frekvens av Kappa-kasein B som är betydelsefullt för ostproduktionen. Det gör ostutbytet dubbelt så stor från mjölken från dessa djur. Eftersom de får större delen av sommarens foder genom skogsbete har de utvecklat ett starkt fodersök som ger en nyfikna och, om korna mjölkas, väldigt sociala kor. 

Min kollega skaffade en dräktig fjällnära ko för att testa på osttillverkning. Enligt djurskyddslagen får man inte ha en ensam ko (fast det finns andra betande djur som t ex hästar) så hon fick skaffa ett nöt till. Sällskapsstuten, som är en korsning, går ibland under namnet Agent (se öronmärkningen). Han må se helt vit ut men lägg märke till att han har bruna öron.

I slutet av sommaren kom äntligen kalven och det var ju den här krabaten som jag primärt åkte för att titta på. Han har ännu inte fått något namn och som ni kan se inte heller några lappar i öronen. Jag hade turen att det kom en tjänsteresa emellan och fick några bilder innan de stora örhängena var på plats.

Charmig men fortfarande lite skygg så bilderna är tagna med telezoomen. Det var ett varmt sensommarljus i hagen, precis innan solen gick ner bakom träden.

Den behärskar redan tungmanövern som alla kor verkar utöva mer eller mindre frekvent.

Mamman är inte skygg alls, tvärtom kom hon flera gånger för nära och en vidvinkel hade varit mer passande. Jag vet att några som läser min blogg har uttryckt viss oro inför möten med kor. Just den här, med kalv och större kompis, kändes det helt lugnt att besöka inne i hagen. Ägaren var ju också med och lockade fram dem med fallfrukt. 

Lägg märke till de svarta runt ögonen, som eye-liner, dvs som vi använder make-up för att framhäva ögonen. 

Kon heter Mika men hennes son har ännu inte fått något namn.

När mjölkbaren plötsligt öppnade kom den stora kalven på att det där som man kan suga i sej är minsann gott och den fredliga kon låter snyltgästen komma till för det mesta. Trots att den numera är en ren gräsätare och inte har druckit mjölk på flera månader verkar det som att foderspjälkningskanalen fixar det.  

" - Är det detta som kallas fjällmjölk? Gott i alla fall."

Här råder en annan åsikt om vad som är gott. Om katten själv får välja...

Hälsningar Lena

Postat 2021-09-15 18:59 | Läst 4606 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera