Nytt tomtkryss

Lördag och strålande väder. Jag riggade småfågelmatningen med godsaker och satte mej ute på det avstånd som brukar fungera. Jag hade väl suttit en timme och spanat på de ganska glest förekommande småttingarna när jag såg ett huvud dyka upp i utkanten av trädgården. Det är en sluttning bakom rhododendronbuskar och när jag snabbt justerade tiden, för det var mörkt bakom buskarna, insåg jag att det var en fasantupp. Jag satt helt stilla och väntade men tuppen vågade inte komma närmare. Det fanns heller inga frön här som lockade den. Efter ett par minuter gick den ner för sluttningen och försvann. 

Jag hämtade en sekatör och rensade bort en del spretiga grenar samt strödde ut skalade solrosfrön bakom buskarna. Här skulle det i alla fall finnas lite godsaker om den kom tillbaka. Sedan satte jag mej på längre avstånd och väntade....

Den kom inte tillbaka när jag satt ute. Eftersom jag inte bara kunde ägna lördagen åt att sitta på altanen och titta på fåglar gick jag in och tömde tvättmaskinen, stoppade in en ny laddning mm. Tittade ut som hastigast genom vardagsrumsfönstret och då stod den där. Nu blev det bråttom för kameran satt kvar på stativet ute och dit skulle jag inte kunna gå utan att skrämma den. Jag fick tag i min gamla kamera (5DmkIV) och ett fast 300 mm objektiv, vilket var det enda som låg framme. När jag kom tillbaka till vardagsrummet stod fasanen fortfarande kvar och åt frön.  

Det blev några bilder genom "treglasfiltret" för när solen skiner och man fotar på snedden genom fönstren blir det reflektioner hur man än gör. Jag insåg också att det fortfarande var en hel del spretiga pinnar och annat kvar. Den tjocka grenen kunde jag inte ta bort för den hör till rhododendron. På den här platsen är det bara en liten glugg ner mot skogen. Jag hade dessutom hela fönstret fullt med pelargoner som nu börjat få en del stora gröna skott.   

Men det här är den första fasanen som vågar sej in i vår trädgård och nu har jag lagt ut mer mat bland buskarna så den förstår att den är välkommen. 

Hälsningar Lena

Mer snö och en gäckande jaktfalk

Det kom mer snö men jag har inte haft tid att vara ute. Testade att ta några bilder från översta balkongen på jobbet och att göra panorama i LR. Det har växt upp ett helt nytt bostadsområde bredvid campus på bara några år. De gula byggnaderna är Djursjukhuset och alla hyreshus bakom är nya.

Den här vyn är till höger om den första bilden och här står fler nybyggda husen som det också har flyttat in folk i. Hästarna i hagen tillhör "oss". Mellan husen och hästhagen går en väg där det numera är 30. 

Den här gården ligger en bit bort, närmare bestämt längs vägen om jag kör till vår forskningsstation Lövsta, där vi har bl a en kobesättning. Jag har varit där på uppdrag och gjorde då ett försök att fånga den jaktfalk på bild som rapporterats flitigt i Artportalen de senaste dagarna. Den var inte svår att hitta för det stod en rad med bilar på vägen och jag fick syn på den ganska snabbt. På kraftledningsstolpen...

Här sitter den på stolpen och det var vad jag lyckades fånga på bild innan jag måste åka vidare. Men det är min första så jag visar den ändå.

Hälsningar Lena 

Vinterpromenad

Vintervädret håller i sej i Mälardalen och vi har haft en gäst från London över helgen som inte är så van vid vinter. Tvärtom betraktas det som en upplevelse och vi var förstås ute och promenerade. Skidor eller skridskor var inte praktiskt möjligt.

Mötte en pigg ekorre med snö på nosen. 

Här är vi ute vid Järvafälten och passar på att testa en värmekikare.

Väl inne bland träden var det vindstilla och rätt behagligt med fem minusgrader. Mötte en lurvig islandshäst som nog tränas för att dra något så småningom. 

Här rådde viss tveksamhet över hur vi egentligen skulle gå för att komma tillbaka till där vi parkerat. Tills vi kom på att skyltens placering på kartan inte var helt korrekt. 

Vi fortsatte vår promenad och plötsligt kom en till "islänning" med ryttare ut från skogen framför oss.

De töltade iväg på stigen kantad med snötäckta granar. Det var fint även om det inte är några stora mängder snö på marken.  

Min systerdotter ville ha några minnesbilder med sej från vinterpromenaden, kanske för att visa för den väntade familjemedlemmen någon gång i framtiden. Du har minsann fått uppleva snö men då var du väldigt liten...

Fotografen fick godkänt.

Hälsningar Lena

Sista föreställningen från Teatern

Här kommer en sista samling mörkerbilder från Teatern, Bences stora gömsle med belysning. En kväll kom det en rejäl regnskur vilket gav fina effekter. Här har det precis börjat regna. Jag har svårt att bestämma mej för om bilderna ska vara i svartvitt eller färg, för det finns vissa detaljer som jag gillar färgen på, t ex näbben. I det här inlägget testar jag därför båda. Klicka på bilderna så du ser dem mot svart bakgrund.

Den här bilden har jag valt att göra svarvit med sparat näbben i färg. Fåglarna brydde sej inte nämnvärt om regnet utan plockade åt sej en fisk då det passade.

Det här är samma teknik med färgerna.  Slutartid 1/80 s och ISO 8000, f/5,0

Här en bild enbart i svartvitt för näbben är inte nämnvärt belyst. Ger er också några tumnaglar i detta inlägg. 

Jag hade hoppats på mer action bland hägrarna och det blev en del, men det var svårt att hänga med fast fåglarna är stora (och långsamma). De flaxade oftast ut ur bild.

Jag växlade slutartid för att få en del någorlunda skarpa bilder på fåglarna. Minst 1/640 s krävdes och ISO var ibland uppe på 10 000 eller 12400. Bilderna är brusreducerade i LR.

Ibland bjöd de på show helt själva och landade galant framför mej. Här är bländaren 2,8 och tiden 1/400 s, ISO 10 000. Det räcker inte riktigt för att få fågeln skarp och skärpedjupet är egentligen för kort. Nedan finns en variant i färg där det varma ljuset belyser vingarna. 

Det blev desto mer action när skarvarna dök upp och började fiska efter en tidig frukost.

Ibland satt även de stilla och här kan man ju undra om de tittat på "Linus på linjen" (som några av er kanske minns). 

Ofta satt hägrarna som åskådare när skarvarna fiskade. Lägg märke till näbben på vänster sida. 

Ibland trodde jag att hägern skulle lägga sej i skarvarnas fiskande, men det var få gånger vi fick se det. Men en del dråpliga bilder blev det ändå.

Skarvarna var bitvis väldigt aktiva och det testade jag förstås att fånga med lång slutartid, här 1/13 s. 

Skarvarna kunde också vara väldigt explosiva och skapa väldigt mycket stänkande vatten. 

Här är de mitt i frukosten den här festen var det ingen häger som stod ut med. Här gillar jag det varma ljuset och färgerna. Kanske för att jag vet att solen är på väg att gå upp, även om den inte riktigt nått över horisonten än.

Det regnade en kväll och blåste även en hel del, som gav krusningar på vattnet. Vind var inte alls bra för krusningar på vattnet gav kraftiga reflektioner av ljuset som förstås blev helt utbrända. Vindstilla gav istället fina reflexer om man riggat kameran tillräckligt högt. 

Hägrar kan konsten att stå väldigt stilla, det vet alla som fotat dem. 

Ibland kom en vindpust som rufsade till den stillasittande fågeln

Hälsningar Lena

Havsörn möter gråhäger, en annan förställningen i Teatern

Eftersom man tillbringar ett helt dygn i Teatern (eller flera) sitter man även där i dagsljus. Den här morgonen var det kallt och mulet till en början. Sothönan tyckte det var trivsamt på hyllan framför fönstret. Den har sovit där större delen av natten och har sedan gjort morgonputsningen precis framför "min plats". Det blev en selfie med mobilen och sothönan.  

Man släcker belysningen på dagen och denna morgon rådde ett mjukt ljus med lite dimma inledningsvis. Det var rejält med frost på marken, inte helt olikt Råstasjön, men inga familjer med barnvagnar passerade här. . 

Ägretter sitter inte heller vid Råstasjön vintertid, inte än i alla fall. För övrigt hade vi också fått sällskap av ett gäng skarvar, men aktiviteten var blygsam så jag drog för gardinen och öppnade upp bakom min rygg. 

Där hände det inte heller så mycket till en början. Jag tog inte ens en översiktsbild denna morgon. När jag suttit och spanat en stund insåg jag att det var örn i luften och att det låg någonting ätbart ute på isen, en bra bit ut.

Mina två gömslekompisar var inte särskilt intresserade av örnar utan passade på att äta frukost, men jag kan inte motstå de stora rovfåglarna. Det var en ung havsörn som flög fram och tillbaka vid vassens kant. Den visade också visst intresse för maten som de lyckats dra ut på isen. Det fanns fler rovfåglar än örnar och de hade nog "jobbat" med den mat som var utlagd sedan gryningen. Jag följde örnen i sökaren när den kom in för landning. Ljuset började bli varmare för solen fanns någonstans bakom tunna molnslöjor. 

Jag hade dock bara koll på havsörnen i sökaren och såg inte att det satt en annan örn på isen. Inte förrän havsörnen var på väg att landa och den betydligt mindre örnen insåg att den nog skulle dra därifrån. 

Nu blev det ganska rörigt med vingar och stora fåglar men det hände inget mer än att havsörnen slog sej ner och den andra örnen drog. Jag hade kameran på stativet och hade svårt att få med mer i nederkant. På den här sidan var det faktiskt bättre att handhålla, vilket jag gjorde efter denna akt.  

Fågeln som drog var inte en havsörn utan en mindre skrikörn. Den är avsevärt mindre än en havsörn men större än en vråk. Den flög flera gånger framför gömslet och visade upp sej. 

Den här gryningsbilden tog jag ett par dagar senare då jag återigen satt i Teatern. Sothönan har varit här och ni kan se en del prickar på fönstret. Det var låg aktivitet även denna morgon och det liknar vilken gömslesittning som helst. 

Men när solen började då upp kom örnarna. Det var två unga individer och de flög runt en hel del. Lite nöjesflygning verkade det som och jag fick en hel del bilder. Men örnar har ni sett förut så jag begränsar utbudet. Jag ville gärna ha bilder med båda två samtidgt men det var inte så lätt. Det blåste dessutom och de kom nästan uteslutande in framför gömslet vända bort från mej. 

Här kommer i alla fall en ner för landning i det varma ljuset.

Svårt att motstå den pampiga fågeln som landat förvånansvärt nära gömslet, utan att det ligger någon attraktiv mat där. 

Den stannar bara en kort stund och ger sej sedan av. Det blåser rejält och jag följer den i sökaren en stund. Den förvinner bort....Jag fortsätter titta ut över den vajande vassen och sänker kameran som jag nu handhåller. Det går ungefär en halvtimme och det rör sej några hägrar framför gömslet, en bit ut, samt några kråkor och måsar. Jag ser att örnen kommer tillbaka och höjer kameran nästan reflexmässigt (det är ju en örn)...

Då uppstår plötsligt en röra av vingar i luften och jag har ju fingret på avtryckaren. Wow, vad är det som händer! 

Jag tror inte örnen anföll utan att hägern av någon anledning flög upp och SMACK!

Det här går nästan lika fort som när koltrastarna ryker ihop hemma. 

Båda fåglarna tappar höjd och jag hinner inte följa med.

Hägern faller mot marken...

...men den har kontroll och kommer att landa på fötterna. Bilderna är från en serie som bara varar ett par sekunder.

Örnen ryttlar på plats och spanar efter hägern. Nu verkar den uppriktigt intresserad av den och det händer inget under ett antal sekunder.

Sedan kommer hägern uppflygande och den får förstås örnen efter sej. Den blir jagad och båda försvinner bort, men jag ser att hägern drar ifrån och örnen kommer tillbaka bara någon minut senare så den kom antagligen undan. Jag pustar ut och undrar om det finns några skarpa bilder på minneskortet från detta spekatkulära event. Jag inser också att jag är ensam i gömslet. Mina två kompisar (Brutus och Mikael) äter frukost eller vad de nu gör. Det är i alla fall bara jag som fått se detta.

Solen är på väg att gå ner och jag väntar på att någon skall komma med middag. Det är också byte av gömslekompisar. Brutus och Mikael ska lämna och två nya ansluta, ett trevligt par från Portugal som delar denna vecka med oss. 

Hälsningar Lena