Strömstaren har inget emot kylan

Till skillnad från leguanerna i förra inlägget är strömstaren ett varmblodigt djur och den klarar kylan på ett helt annat sätt. Men det är ändå fascinerande att denna lilla varelse kan bada isbad hela vintern. Vatten leder värme ca 20 gånger bättre än luft och alla vet att ramlar man i vattnet på vintern är det bråttom att komma upp innan kroppstemperaturen blir farligt låg.

Strömstaren har ju förstås förstklassig isolering. Fjädrar är en förutsättning för att fåglar ska kunna flyga men den täta fjäderdräkten är också vattenavstötande och man kan se små pärlor av vatten på fågeln. Under fjädrarna finns ett tjockt lager isolerande dun. Strömstaren blir inte blöt. Ungefär som att dyka i en torrdräkt med ett underställ fyllt med dun. 

Men jag klarar bara en dryg timmes vinterdykning i torrdräkten. Jag har visserligen inte dun i understället (opraktiskt om det blir blött) men det är förstärkt med merinoullkläder närmast kroppen. Strömstaren dyker ju också i strömmande vatten som leder bort värme ännu bättre än stillastående, som vi dyker i. Den fixar det ändå.

Här kommer den simmande med något i näbben...

...och så "exploderar" den upp ur vattnet. 

Den börjar snart om på en lämplig plats i det strömmande isvattnet...

...och dyker med huvudet före, sploff. Den försvinner under ytan och är borta ca 15-20 sekunder...

...innan den kommer uppfarande i en kaskad av vattendroppar. Det här är hårt arbete och när man använder musklerna produceras värme. När vi dyker vill vi inte arbeta så hårt för då förbrukas luftförrådet fortare. Simmar man mycket hinner man heller inte se alla fina smådjur som finns. Alltså blir jag kall men strömstaren håller sej varm. Alla som har fotat strömstare vet dock att den inte dyker hela tiden utan är aktiv i perioder och mellan dessa sitter den still. en balans mellan muskelarbete och vila. Det går också åt väldigt mycket energi för det arbete strömstaren utför och ju mindre ett djur är desto mer energi förbrukar det per kilo kroppsvikt. 

Strömstaren måste alltså äta väldigt mycket och det får inte vara hur energifattigt som helst. Jag kan sålunda inte låta bli att fascineras av hur strömstaren får ihop sitt energilivspussel. Den kan ju inte hugga en chokladboll och en energidryck i förbifarten...

Hälsningar Lena

Beware of frozen iguanas!

Grön leguan, Iguana iguana, är en stor växtätande ödla. Även om den heter "grön" så förekommer den i en mängd olika färgnyanser förutom grönt.  Den kommer ursprungligen från central- och sydamerika men har spridit sej till Mexiko, södra USA och många av de karibiska öarna.

Det här är en ganska ung individ som är vackert grön. De klättrar obehindrat i träd med de långa kloförsedda tårna och sover ofta i träd och buskar. Det är ett växelvarmt djur som inte kan reglera sin kroppstemperatur och den lever därför bara i tropiska områden. Just nu har Florida drabbats av en köldknäpp och då tappar de sovande ödlorna medvetandet till en sån grad att de faller ur träden.

De kan bli 1,5-2 meter långa och väga upp till 10 kg. Det är inte en "liten ödla" man vill ha nedfallande på sej från hög höjd. De klarar fallen bra men sedan blir de liggande som döda tills det blir varmt igen. "Frozen iguanas" har blivit ett väderfenomen i Florida som rapporteras flitigt i sociala medier och på nyheterna varnar man för de fallande ödlorna.

Det är egentligen ganska häpnasväckande att ödlorna överlever nedkylning till så låga temperaturer och kan "återvända till livet" när solen värmer upp dem igen. Det krävs minusgrader i 4-5 dagar för att populationen ska decimeras nämnvärt. I Florida frodas leguanerna och skadar både djur- och växtlivet. 

Flera öar i karibien har också fått leguaner. Vissa har kommit flytande på stora stockar efter kraftiga oväder. Populationen i Florida härstammar till stor del från ödlor som folk har haft som husdjur och sedan kommit på att de inte alls var så trevliga då de blev stora. Klimatet i Florida är perfekt och de har nästan inga naturliga fiender. Man befarar också att förändringar i klimatet gynnar ödlorna och gör att de sprids norrut. 

Leguanerna anpassar sej dessutom till att leva nära människor. Bilderna i detta inlägg är tagna på Grand Cayman och de flesta kommer från en liten park i ett bostadsområde med en damm. De gillar att bo vid vatten och den variation av växter att äta som finns i planterade parker och trädgårdar. Köttätande växelvarma djur behöver inte äta särskilt ofta. Denna växtätare har däremot en lågenergidiet som gör att den dagligen måste äta ansenliga mängder. 

Hälsningar Lena