Öland, blandade glimtar

Beijers hamn bjöd på mycket varierande miljöer och en mängd olika fåglar. Ibland blir röda ben och röd näbb extra effektfullt, som t ex i vass.

Vi promenerade ända ut till "vassgömslet" och här var det inte direkt någon trängsel med folk.

När man gick längs vattnet (utan vass) var det mer vadare och gravänder. Här en flock kärrsnäppor som flyger över ytan.

Jag hade dvärgmås på min önskelista och här fanns det en hel del. Om man förstorar denna bild håller dvärgmåsarna till i mittenskiktet. De har svarta huvuden som skrattmåsarna men är minder. Flygande har de också mörka vingundersidor med vit kant. Det finns några flygande på denna bild.

En annan önskefågel var skärfläckan och vi fick en individ som kom ganska nära.

Det pågick en del andra aktiviteter på Öland under helgen bl a var det träff för vindsurfare vid Beijers hamns camping.

I en pöl på motsatta sidan om vindsurfarna hade en tofsvipa sin barnkammare.

Två små bedårande tofsvipeungar hade precis börjat kolla in allt märkligt som man kan hitta i en pöl med vatten. 

En morgon var det särskilt blött och dimmigt. Spindelnäten var prydda med droppar.

En törnsångare flyttade från strå till buske och sedan tillbaka till stråna.

Både vid Ottenby och Beijers hamn gick det köttdjur på bete. Lägg märke till staren som promenerar runt på det vita ungdjuret till vänster.

Vi hade också bokat en guidning på Ottenby fågelstation där vi fick veta mer om ringmärkning och arbetet på stationen av en mycket duktig kille som ansvarade för all märkning och den personal som jobbade på stationen. Här en trädpiplärka som fångats under förmiddagen.

När vi var inne på stationen jobbade även en doktorand med märkning av en större strandpipare.

De tog en hel massa mått på dessa fåglar samt monterade pyttesmå sändare på dem som skulle ge information om deras flyttvägar. Strandpipare återkommer till samma plats år efter år och de hade ungefär 50% återfångst (med sändare) av fåglar i projektet.

Dimman kom smygande när solen gick ner och förändrade miljön runt vandrarhemmet i Ås.

Jag hittade dessa två ringduvor som tog tillfället i akt att göra mer duvor i solnedgången.

Efter akten satt se länge i solnedgången och "gosade" med varandra.

Det får bli mina sista bilder från Öland. En fantastiskt plats som vi absolut kommer att återvända till.

Nu är det fredag. Ha en fin helg allihopa!

Hälsningar Lena

Familjen flugsnappare

Här är samma fågel som det förra inlägget slutade med. Vi behövde hjälp för att reda ut att det var en mindre flugsnappare, en hona. Det samlades skådare och fotografer runt denna trädgård för att få en skymt av den här lilla fröken. Någon hanne fick vi dock inte se.

Senare samma dag under en promenad i södra Lunden vid Ottenby fick vi syn på den här. Det verkade vara boinspektion på gång....

Vi väntade för att se vad som skulle hända.

Kort därefter anlände hannen och vi blev nu helt övertygande om att det var en halsbandsflugsnappare som vi precis sett. Honan hade flyttat sej en bit men fanns fortfarande i närheten. Hannen sjöng av hjärtans lust, kanske för att övertyga den potentiella frun om att det här minsann var en toppenhåla.

Det finns fyra arter av flugsnappare som man kan se i Sverige och det här var nummer två på denna resa.  

Halsbandsflugsnapparen ger hals och vi promenerade vidare i den lummiga lunden.

Inte långt därifrån stöter vi på en till hanne.

Här verkar förhållandet säkrat för inflyttning i bostaden har redan börjat. Frun fixar med inredningsdetaljer i den mer konventionell utformade holken som det här paret har valt.

Vi fortsätter vår promenad och stöter på en del andra djur i lundarna vid Ottenby.

Dagen därpå är det dimma vid Ottenby. Inte den där charmiga dimman som ger fina bilder utan total tjocka, småregn och kallt. Vi drar norrut och hamnar vid Beijers hamn. Efter en ganska lång promendad längs vatten hamnar vi i en grönlummig lövskog och mellan trädstammarna skymtar jag plötsligt en liten grå fågel... 

...oj, två fåglar. Jag håller nästan andan och försöker rikta kameran mellan bladverk och stammar. Det här är flugsnappare nummer tre, dvs grå flugsnappare.  

Jag vet inte vem som är herr och fru i detta sammanhang men de verkar hålla på med boinredning. Jag har medvetet inte beskurit dessa bilder så hårt för jag gillade verkligen miljön runt dessa fåglar. Dock var det ganska mörkt just här.

Rätt näpen eller hur? Vi har haft den här arten på besök en gång i vår trädgård, men det var nog en fågel som bara passerade.

Vi hittade fler grå flugsnappare och den här, som jag antar är en hanne, satt utanför en holk och sjön för fullt. Just den här typen av holk satt i många träd i norra Lunden vid Ottenby och de är antagligen precis vad dessa fåglar vill ha.

Sista dagen vid Ottenby fick jag också en bild på den fjärde flugsnapparen, den svartvita. De brukar bo i en holk hos oss och jag har betydligt bättre bilder på både hannen och honan från vår trädgård, men det kändes ändå lite kul att på samma resa få se och dokumentera alla fyra arterna.

Hälsningar Lena

Ölands södra udde

Onsdag kväll förra veckan var det inte bara vi som försökte ta oss över till Öland....dessutom var det vägarbete på den höga delen av bron som orsakade än mer köer. Jag hade hoppats att komma över lagom till solnedgången....

...men fick nöja mej med lite varma färgtoner och några snabba skott från bilen när vi väl kommit över på ön.

Det var hit vi skulle och vi hade t o m bokat boende på det lokala vandrarhemmet 4 km från den sydligaste spetsen av Öland. Allt för att kunna vara på plats så tidigt som möjligt på mornarna. 

Tidigt nästa morgon var vi på plats vid fågelstationen och fyren Långe Jan. Det var inte alls så varmt som det ser ut på bilden. Vi fick t o m klä på oss mer kläder efter ca en timme ute på denna udde.

Fågelskådare är dock härdiga och de som varit här förut hade förstås laddat med tjocka kläder, vantar, mössa osv. Här gällde det att kunna stå ute många timmar.

Om man hade tur kunde det bli så här trevliga bilder....

...ganska ofta blev det mer av den här typen, ett gäng småskrakar som drar förbi. Det här klassades nog ändå som ganska nära.

Ibland såg det ut så här. Det var många som kom för att titta på just den här fågeln. Ser ni den inte? Det hade nog inte vi gjort heller om inte en vänlig person berättat att den låg där och sov och att vi kunde få titta på den genom hans tubkikare. Mitt i denna bild ligger en brungrå nattskärra på marken, ganska nära krönet på den främre grusbanken.

Skådare som varit på plats sedan 5-6 tiden fikar vid halv 10. Då får alla deras tubkikare möjlighet att umgås och skvallra lite tillsammans.

Trots långa avstånd såg vi en hel del roliga och spännande motiv. Här är det brushanar som ställer till det en del bland vadarna på stranden.

De kan verkligen se besynnerliga ut och ha helt olika färger. Här är det två hannar som utmanar varandras prakt. Längst till höger står det dock en fågel som inte alls är en brushane...

Fågeln med den orangefärgade halskragen blir tillfälligt kung på denna del av stranden. Till höger står en roskarl. Den tror jag att Jan visat tidigare här på FS men det här var första gången jag såg den IRL.

Vissa fåglar var mer tacksamma fotoobjekt och de vackra ladusvalorna poserade gärna, ofta under ivriga ljudyttranden. Det var helt klart parbildning på gång och alla hade inte hittat en partner ännu.

Avslutar dagens inlägg med denna lilla oansenliga grå fågel. Jag tog några bilder på den i trädgården som finns nära fyren och vi insåg snart att vi måste fråga någon om råd vad det kunde vara. Den hoppade runt med allsköns "sångare" som alla har en tendens att se väldigt snarlika ut...men den här avvek. Några av er känner kanske ingen den....många ville i alla fall se och fotografera den. I nästa inlägg får den bli upptakten till en grupp om fyra fågelarter som vi lyckades få se och få på bild.

Hej så länge,

Lena

Skåne - samlade glimtar

Jag steg upp tidigt och så här vackert var det när morgonen grydde utanför vandrarhemmet i Blentarp där jag valt att bo.

Jag körde mot Äspet vid Åhus men det blev ett och annat stopp längs vägen. Enkelt när man kan bestämma själv, det var dessutom väldigt lite trafik vid sextiden på söndagsmorgonen.

Här blev det tvärnit på en landsväg. Det var magiskt och går inte riktigt fram på bild tyvärr.

När jag såg den här storken fick jag vända och köra tillbaka. En stork i morgonljuset kunde jag bara inte passera och det fanns en p-fick att stanna på.

Upptäckte dessa när jag släppte storken med blicken. Det var oerhört mycket som blommade i Skåne och jag hann inte med allt, men dessa backsippor kunde jag inte motstå.

De som varit till Äspet känner kanske igen den här kurvan. Det var oerhört vackert med solen som strilade ner mellan träden och jag stannade helt kort på vägen.

Havet låg nästan blankt och solen hade gått upp vilket gjorde det helt omöjligt att fotografera åt det hållet.

Jag gick över gräsbevuxna sanddyner till fågeltornet och spanade ut över våtmarken. Brushanarna var minsann på gång.

Två gravänder som inte riktigt kunde hålla sams i samma pöl.

Det här är jag ganska säker på att det är bergänder, för honorna låg en bit ifrån. Till höger skymtar också en skärfläcka, en av de fåglar som jag gärna ville se. Dock var avståndet väl långt här. Speglingen på vattnet är från något slags torn i bakgrunden.

Man kunde höra de bisarra lätena från denna tärna ute på vattnet med det gick inte att fota åt det hållet pga solen. Plötsligt kom en tärna farande förbi tornet och jag lyckades få fyra skarpa bilder. En Kentsk tärna, mitt första möte i Sverige.

Större och mindre strandpipare, hussvala, gluttsnäppa och en del annat fanns också på plats. Till Stefan kan jag meddela att jag fick se rödspov vid Håslövs ängar, men det blev inga bilder som duger att visa.

En glimt från Åhus på väg därifrån.

Det blev mycket småvägar och jag vet inte riktigt var jag varit. Här var det raden med träd som fick mej att stanna.

Den här fantastiska allén känner kanske några av er igen. Jag har nog inte åkt genom en så lång allé någonsin. Hit skulle jag gärna åka vid olika årstider om det låg lite närmare.

En av otaliga vackra gamla byggnader som kändes typiska för Skåne. På många ställen var det helt enkelt för smalt för att stanna men här fanns det en liten vändplan och jag tvärnitade. Kajan hade koll...

Jag avslutade vid Vombs ängar denna dag men det har visats mängder med bilder därifrån så jag nöjer mej med de fina spovarna som gick utanför bilfönstret. Här fanns det mängder med vadare, gravänder, tofsvipor och ljuvliga gulärlor, bara för att nämna några. Skåne visade sig från sin bästa sida och jag kommer definitivt att åka tillbaka. Där finns mycket vackert att se.

Hälsningar Lena

Glada!

Glada stod förstås högt på min lista under resan till Skåne. Oftast såg man dem så här dvs högt upp, flygande över landskapet, ofta dessutom från bilen.

Min räddning blev en lantbrukare som kom körande med traktor och harv på ett fält där jag råkade stå på andra sidan ett litet vattendrag (vid Vomb). Fem glador cirklade efter harven.

Wow, nu gällde det bara att hänga med och invänta att någon skulle komma lite närmare och lägre.

Solen strålade och gav en del hårda skuggor, men i vissa lägen blev också fåglarna bra belysta och jag behövde inte oroa med för höga ISO eller för långa slutartider.

Till slut kom en praktfull glada rakt över huvudet på mej och jag fick en serie bilder på den vackra rovfågeln.

En bra avrundning på den dagen.

Hälsningar Lena