Fiskelycka eller olycka ?

Här kommer ett gemensamt inlägg med bilder både från min kamera och min sambos. Vi satt i samma gömsle och bevittnade samma episod, men hade lite olika förutsättningar och vinkel för att fånga förloppet. Så här blev vår sammanlagda historia.

När inte fiskgjusen fiskade i dammen....

....fanns det ju andra som kunde kolla in det fina matförrådet. En silltrut slår sej ner och kollar matsedeln.

Den hade en fascinerande fisketeknik som för det mesta inte ledde till någon fångst.

Den andra besökaren i denna fiskrestaurang var en storskrakhona.

Hon hade en annan teknik men den verkade inte mer lyckosam även om den såg mer effektiv ut.

Silltruten tyckte att hon var lite väl påträngande och gjorde sitt bästa för att bli av med henne.

Plötsligt fångade truten en fisk ! En riktigt fin fisk men den håller den ju helt galet i näbben för att kunna svälja den...

...alltså måste den upp på land och släppa fisken för att kunna få ett nytt tag om huvudet. Skrakhonan var blixtsnabbt på plats.

Hon fick ett perfekt grepp om huvudet...

... med de taggiga kanterna på näbben hade hon ett bättre grepp och kunde med ett snabbt ryck sno åt sej hela fisken.

Silltruten skrek i protest......men vad spelade det för roll. Snipp, snapp, snut....

....så var fisken slut !

Frustrationen visste inga gränser och silltruten vrålade ut sin ilska  över dammen och hela gömsleområdet.

Skrakhonan  drog direkt efter måltiden och silltruten hade inget val utan började fiska igen...När den till slut fick napp visste den vad som gällde. Det var bara att dra !

Hälsningar Lena & Fredrik

Gäddorna lurar i sjön....

I går, söndag, utlovade SMHI sol i Rättvik så vi packade bilen med våra dykprylar och styrde kosan mot Storaxen, en underbar liten insjö ett par mil utanför staden. Där väntade gäddorna...  

Ibland är det små gäddor...

...och ibland lite större. Det är samma sorts vattenväxter på båda bilderna så ni kan jämföra. Vi möte ingen riktig storgädda men en del var rätt praktfulla.

Förutom gädda fanns det en hel del abborre men de ville inte riktigt posera så jag blev nöjd. En del näckrosor blommade fortfarande och solen strålade nästan hela tiden. Det är grunt där vi dyker och här är nog djupet ca 1,5 m.

Solen gav fina mönster på näckrosbladen men här var det så grunt att det var svårt att få till vinkeln. 

Plötsligt dök det upp en till fotograf. Min sambo har min gamla 7D och fick använda 60 mm makro idag efter som jag skulle ha vidvinkeln (dvs Tokina 10-17 mm fisheye). Jag visste att han var nära men inte så här nära. Den lilla gäddan brydde sej inte särskilt trots att vi låg på var sida.

Jag har säkert nämnt det tidigare men man använder inte teleobjektiv under vatten för man vill ha så lite vatten som möjligt mellan kameran och motivet. Är det stora motiv blir det därför en fisheye eller vanlig vidvinkel, är det små motiv väljer man makro.

Jag var alltså väldigt nära gäddan. Det går bra bara man tar det försiktigt. Tycker den att man blir för närgången flyttar den sej en bit, för att 10 minuter senare återkomma till sin favoritplats.

På den här bilden kan man kanske få en känsla för hur liten just den här gäddan var och den var inte särskilt rädd för dykare kan jag intyga.

Hälsningar Lena

Skördetid och oväntat besök

Just nu ger våra trädgårdsodlingar maximal utdelning. Här mognar de stora Brandywine tomaterna som smakar gudomligt. Den röda i mitten väger nog ca 500 g och blir den finaste tomatsallad om man skivar den och varvar med tunna skivor rödlök, en god olivolja, lite flingsalt och nymalen svartpeppar.

Chiliträdet Jamaica Bell som fick övervintra i köket bär nu hundratals frukter. Vi äter förstås dessa färska hela hösten men det går också väldigt bra att hacka dem i en matberedare och frysa hacket i en istärningslåda. När det är fruset slår man ut bitarna och stoppar i en ziplockpåse i frysen, "ready to use", när man har lite bråttom på en vardag.

Jag kunde inte motstå att göra ett skördestilleben. Vi har skördat mängder med västeråsgurka som blir både ättiksgurka och saltgurka. Squash växer så det knakar, slanggurka och körsbärstomater har vi i överflöd, likaså gröna bönor, sockerärtor, sallad och bladkryddor. Vitlökarna skördades förra helgen och ligger nu på tork i skafferiet.

De små buckliga röda frukterna är Jamaica bell chili och den runda gröna en mycket god squash. Ibland undrar jag om de tror att jag är rädd för grönsaker när jag handlar i affären för det enda vi behöver köpa är potatis, lök och färsk majs.

När jag hade makrot framme kollade jag en stund på humlorna som verkar gilla vår basilika.

Det passerade en mycket vacker sorgmantel, men den behagade inte slå sej till ro i vår trädgård så det fick bli humlor.

I morse när jag titta ut från vår balkong såg jag något vitt skymta...plötsligt satt en liten vit boll med lång stjärt i syrenen precis utanför. När jag hämtat kameran hade den förstås flyttat på sej. Lite tufsig men utan tvekan en stjärtmes. Min sambo sa att den hade tittat på honom när han målade runt balkongen förra helgen (när jag var i Säter). Den här måste jag hålla utkik efter, stjärtmes är en ovanlig gäst hos oss.

Hälsningar Lena

Morgonbad

Vi har ett blomfat med vatten i trädgården för att våra små bevingade vänner ska kunna dricka och bada. Det har varit en torr sommar och vi har haft en del besökare. I morse när vi åt frukost vid sjutiden kom det en badsugen blåmes.

Jag kunde snabbt hämta en kamera med 420 mm monterat för att föreviga den lille badaren.

Det var delvis skugga på badet så det blev 1/500 s och ISO 1000. Bländaren blir 5,6 med mitt fasta 300 mm och 1,4 telekonverter. Det också är ett treglasfönster mellan kameran och motivet.

Kolla vad den njuter. Här är det stjärten som får en sista viftning.

Man kan nästan höra den sjunga en snabb låt i badet. För det går fort när en blåmes badar. Seriebildtagning på högsta nivå gäller.

Den ser lite rufsig ut men får nog snart koll på frisyren.

Redo för en ny dag i blåmesens hektiska liv.

Nu är det fredag (för oss som inte fortfarande har semester) !

Hälsningar Lena

Det blev ingen dimma...

Jag har nu tillbringat en kväll, natt och morgon vid Knuthöjdsmosse, men det blev kanske inte riktigt som jag tänkt. Kvällen var fin men jag hade inte sagt nej till några moln och en något lägre temperatur.

Jag sov några timmar i bilen och var uppe före solen. Jag konstaterade snabbt att dimma kunde jag glömma. Det var för varmt...men det var ju vindstilla och dessutom nästan inte en enda mygga. Det var ju bara att gilla läget och njuta...

Det ljusnade något och jag började se fåglar i mörkret (inte bara höra dem). Vad gjorde smålommarna...jo, de tog sovmorgon. Den här bilden var rätt brusig så jag drog lite i spakarna, ...om ni tycker det ser konstigt ut är den alltså manipulerad.

En familj med viggar hade "flaxa med vingarna övning". Här handlade det inte om det flaxande som man kan se efter putsning eller bad utan hela gänget flaxade intensivt under minst en halv minut. Sedan klev de ut i vattnet och simmade stillsamt bort.

Familjen kanadagås har lyckats bra i år. Sex telningar verkar de ha klarat så här långt.

Smålommarna vaknade till slut. Jag hade två par att spana på. Jag passade också på att äta frukost. Det finns sämre ställen att äta äggmacka på... 

Smålommarna putsade sig och gjorde morgongymnastik. Det blev en del sprättande med benen.

En kul pose med vingarna som inte alls behövde leda till något flaxande. Ibland gjorde de bara denna rörelse och återgick sedan till stillsamt simmande.

Efter putsning fick man dock oftast ett fin uppvisning.

Sedan lättade de och flög....naturligtvis flög de åt fel håll. Men sådana bilder har jag ju redan tagit, så det här får väl anses som "nytänkande" eller....:-). Jag fick i alla fall en stillsam vacker morgon vid mossen, körde direkt hem och var på jobbet efter lunch.

Hälsningar Lena