Sommartankar vid vattnet.

Man borde kanske bara njuta stilla på kvällsbryggan och låta tankarna vila. Men havsytan är en svårhanterlig referens, något som de flesta klimatforskare verkar vara överens om. Dels är den ytterligt elastisk, och dess elasticitet påverkas av ett flertal faktorer. Detta känner forskningen till och tar med i beräkningen. Alltså inte bara det att isar smälter, utan även de allra kortaste periodiska cyklerna som kallas tidvatten till de längre cyklerna som har med den naturligt skiftande variansen i jordytans temperatur. Däremellan finns så klart all den varians som skiftande väder och väder fenomen ställer till med. Till råga på allt tar varmt vatten mer plats än kallt. Så när isarna smälter blir vattnet kallare och tar därmed mindre plats tills det blir varmare och tar mer plats. Och att varm luft binder mer vatten än kall luft. Så ökar temperaturen i atmosfären binder den mer vatten som annars skulle hamna i havet vars yta i så fall skulle stiga. Och att luft och vattenströmmar stökar till beräkningarna. Allt detta är känt av forskningen och kommer inte som nån direkt nyhet. Det finns helt enkelt enorma mängder mätdata över detta. Havsytan må se platt ut, men globalt sett varierar den högst väsentligt. Ungefär så fick jag och ett nittiotal gymnasister det berättat för oss under en föreläsning i en av min dåvarande arbetsplats anordnade naturvetarveckor.

98 procent av forskarvärlden känner till detta. Man utgår alltså ifrån och gör beräkningarna utifrån dessa naturliga variationer. Men det finns något som avviker. Den stora höjningen av koldioxid i atmosfären, mätdata som visar på en förhöjd temperatur och det i förhållande till uttaget av fossilt kol.

Klimatförnekare eller klimatskeptiker, bägge titlarna klingar lite fel, behöver man nog, i stället för att hävda den naturliga variationens allenarådande i stället sikta in sig på att förklara de tre kurvornas samstämmighet. Och visst är det lite lustigt att de ofta på ett lite grötmyndigt (vilket härligt ord)  minsann hävdar är klimat är komplicerade saker, lille vän. I stället för att ta ungdomens oro på allvar.  

Det kan också vara passligt att försöka ge en vettig förklaring till varför cirka två procent av forskarvärlden inte håller med. En god vän, professor emeritus som tråkigt nog gick bort rätt nyligen hade en insiktsfull förklaring, och kanske delvis självupplevd. De flesta av de två procenten är emeriti. De flesta har och brinner fortfarande för sin forskning i synnerhet och för forskning i allmänhet. De är förvisso engagerade men har av ålder och tid hamnat utanför banan. De får helt enkelt vara inte med längre. Och om motvallsåsikterna beror på personlig bitterhet, eller oavslutade forskningsprojekt lät min vän vara osagt. Nåt ligger det i det i varje fall.

För varför ska vi i vår generation, vi geronter som vandrar i tredje akten läxa upp våra barn. Vi har helt enkelt slutat vandra på jorden när de problem som våra barn ska ta hand om är i full gång. Vi har helt enkelt vare sig rätt eller makt att forma den sorts framtid som våra barn ska leva i. Klimatproblemet är helt enkelt inte vår fråga, annat än att vi ska se till att lämna över det bästa arvet till våra barn. Och ber de då om en drägligare klimatvärld så ska vi lyssna på dem och göra vad vi kan. Eller ska vi spela bort deras arvslott?

2019-07-02 21:47   ehrsa

Det var en väldigt bra och förklarande text! Det är så här jag också har uppfattat det hela, om det mesta som du skriver här, men jag skulle aldrig kunna formulera mig så bra, ska erkännas.. Ja, det är lätt att förstå vad som händer om moln börjar ta upp ännu mer fukt i framtiden.. när det väl regnar så regnar det mer.. när det snöar så snöar det mer.. och ibland är det istället alldeles för varmt.. 'Ytterligheterna' på kraftiga väderhändelser ökar! Funderar ibland på stormen 'Alfrida' som drog in över oss med nordliga kraftiga vindar kring Juletid.. den kändes lite märklig, jag kommer inte ihåg någon sådan kraftig storm med den vindriktningen tidigare, inte i mitt liv i alla fall.. men det är ju också knappt ett mannaminne, så det kanske inte betyder något.. men man undrar ju lite! Tror att tio träd knäcktes här i Tantolunden..
Hälsn!

Svar från mombasa 2019-07-03 11:57

Hej och tack för det omdömet!
Den senaste stormen av Alfridamagnitud som jag minns var hösten 1969. Den var också nordlig (NNV om jag inte minns fel) och drabbade särskilt Upplandskusten. Sen hade vi en dramatisk snökanon i Gävletrakten för femton år sedan. Så visst händer det dramatiska saker. Ett tankefel av klimatskeptikerna är att de ofta tror att forskningen inte räknar med de naturliga händelserna. Men den peak i kurvorna vi ser är ju tummen på vågen, det som stökar till det för de naturliga svängningarna. Klimat är summan av vädret som man säger. Tre kurvor är samstämmiga, förhöjningen av koldioxid, temperaturhöjningen och uttaget av fossilt kol. För att koldioxidhalten ska höjas måste kol frigöras, och finns det en naturlig förklaring till den stora höjningen? Var kommer kolet ifrån?
Ha det gott!

ehrsa 2019-07-03 12:16

Minns också stormen 1969, vill minnas att träden (12 st. tror jag) som ramlade på vår tomt på Djurö hade en fallriktning på ungefär 'hård vind från NV', men rak nordlig riktning som Alfrida verkar ha haft det har jag nog aldrig varit med om tidigare.. I fastigheten jag bor i så märkte jag nästan ingenting av den, det blåste 'jäms med' fastigheten just här! Och det är som du säger, att skeptikerna tycks skärma av sig från den moderna forskningen och slutsatserna från den..
Hälsn!