Oskarpt

Ibland vill jag ha oskärpa. Rätt ofta. Ibland vill jag ha riktigt svart. Som Daido Moryama, en favoritfotograf. Men det är inte alltid riktigt lätt i en digital värld. Som man skulle kunna tro. Och den här är inte supersvart den heller, så som jag vill. Utgångspunkten är inte den bästa heller. Ja, oskärpan den fanns där från början, fattas bara annat. Men att anstränga sig för  dålig kvalitet? Hur är en funtat egentligen?

(FujiX10 NY. En hel del pyssel i CR, Ps och Silver Efex. )

Inlagt 2016-12-05 15:19 | Läst 822 ggr. | Permalink
Det är ju märkligt att den där oskärpan skapar en atmosfär i bilden som inte annars hade funnits där. Den tillför något. Fria associationer till palmemord eller en ensam vandring hem på fyllan en lördag i ungdomen. Bilden har en hypnotisk centrumpunkt. mvh Johan
Svar från mombasa 2016-12-06 08:06
Hej och tack för titten. Associationen till ensam vandring hem på fyllan en lördagskväll är nog mitt i prick. De millisekundslånga ögonblick av existensiell närvaro som bara en ungdom kan uppleva.