Om det som möjligen skaver

Att det finns något som så att säga skaver i en bild brukar ibland dyka upp i den fotografiska diskussionen. Och vad själva skavet är finns det nog lika många definitioner på som det finns betraktare. Skavet kan så klart höra i hop med det av Roland Barthes definierade ”punctum” men har  säkert en eller flera dimensioner därutöver.
Så kan till exempel stunder när en banal bild hamnar i ett annorlunda kontext vara orsaken till att skav uppstår. Eller när 1+1 blir 3. Något mer uppstår i betraktarens öga än det man kan se i själva bilden. En upplevelse av ett aha. Men skavet i bilder har därutöver  nog fler möjliga betydelser. Det är inte en rebus som blir löst och belöningen är betraktarens tillfredställelse över det. Skavet är kanske mer av något i bilden som inte medger en sådan lösning. Nåt i bilden som inte är möjligt att tolka. En bildens inneboende hemlighet, en kameleontegenskap kanske. Att aldrig riktigt avslöja sig. 

Skavet är nog väldigt mycket en individuell upplevelse. Svår att beskriva men lätt att enas kring. En liten gnutta entropi.

2020-08-04 21:45   Jan Olof Härnström

Jag fattar inte så mycket av texten. Men det skaver att se en demolerad gitarr.
Två fina bilder!

MVH Janne

Svar från mombasa 2020-08-05 11:22

Tackar och bockar. Jag får nog fortsätta att utveckla de här tankarna om skavet, det är inte alldeles enkelt.
Ha det gott
/ Gunnar S

2020-08-04 21:59   MattiasL

Det är jätteintressant detta. Jag upplever ofta att arbeten som irriterar mig lite i början är de som hänger kvar. När jag såg Lars Tunbjörks Kontor första gången, 2001, så hade jag så svårt att förstå vad det var frågan om. Fula miljöer i fult ljus – nä du. Nu är det ett av de arbeten jag tycker allra mest om. Det har liksom tagit sig in och vägrar lämna en. Snygga porträtt i superkontrollerat studioljus kan jag också uppskatta, men inte lika länge.

Svar från mombasa 2020-08-05 11:31

Hej. Jo nog är det så att de bilder som inte ger alla svar utan medger ett försök till tolkning. Man skapar så att säga en personlig relation till en bild. Tunbjörks Kontor är väl ett exempel på bilder som man måste våga släppa in om man ska ha en chans att förstå.
Ha det gott
/Gunnar S

2020-08-05 07:22   jerrysoderberg

Fina bilder och en spännande text.
Den första bilden blir jag lite... förebrående inför. Jag vill fråga den -Varför?
Den har en mening jag blir nyfiken på. Den bilden skaver lite...
Den andra, som är lite mer lek med geometriska figurer gillar jag också. En upplyst hand som beslöjats. Känns exotisk. Ställer också frågor -Vad? Var?
Är det inte så att bilder som ställer frågor är spännande? Så upplever jag det. De som trumpetar ut budskapet (övertydligt) ger ibland inte mig samma upplevelse. Får min hjärnan jobba lite lagom blir jag nöjd. Att få stanna upp och begrunda lite... Bara mina tankar...
Ha de gott.
Jerry

Svar från mombasa 2020-08-05 11:44

Hej Jerry och tack och bock. Visst är det frågorna som gör det hela, skapar spänningen. Och gärna något som inte går helt att besvara. Tunbjörks Kontor som Mattias Lundblad är nog ett bra exempel på bilder som inte går att tolka helt och fullt ut. De är dessutom spännande eftersom de kan upplevas som lite (bedrägligt) enkla.
Enkla, banala och även komplicerade men ändå tillrättalagda bilder har naturligtvis sitt värde i sina sammanhang.
Ha det gott
/Gunnar S