Om det finns ett digitalt uttryck

  ...hur skulle det då definieras? Är det den möjliga perfektionen, den tekniska brilliansen, som åtminstone går att åstadkomma, eller är det något i själva distributionen, publiceringen. Kan publiceringsmetoden synas i bilder? Är publicering i så fall en berättarkomponent? Ja, kanske, om det resulterar i gillanden, då är som bekant lusten att anpassa runt hörnet. Men kanske är vi inte så beräknande. Åtminstone inte hängivna entusiaster och fritidsfotografer. Man berättar sin historia, och, den kan vara grund, men inget fel i det. Men det är en snårig diskussion.
   Som flera röster har hörts på FS handlar det digitala om en inneboende fullkomlighet. Och att den analoga bilden kan knipa ett par poäng på att den just är analog. Att det finns ett handens arbete bakom den så att säga. Men vad som kännetecknar en bra bild är förmodligen mer sammansatt. Det finns helt enkelt inget antingen eller.
   En annan parameter är hur fotografer använder foto. Vad vill de ha sagt? Återigen, teknisk brillians, spännande motiv, eller gatufotografiets påpasslighet. Och låt mig få det sagt med en gång, jag tror inte det finns vare sig bättre eller sämre i de här frågorna.
   Bengt Hansson skriver i sin blogg att det analoga fotograferandet utnyttjar sin i jämförelse med den digitala, bristande teknik till sin fördel. Det är i och för sig inte så konstigt eftersom ett analogt negativ går två gånger genom en fotograferingsprocess, antingen förstoringsapparaten med sina felkällor eller en scanner med sina. (Den digitala bilden har i princip ett steg, kamera till skärm.) Processerna har felkällor. "Kartan" måste alltid ha något lägre upplösning än verkligheten. Och inget konstigt med det. Men det handlar väl mer om hur mottagaren, ständigt denna publiceringsprocess, läser bilden. Och analogt förfarande ser en en hängiven fotoentusiast med blotta ögat. Och kan då lägga till svårupptäckta denotationer som filmtyp, korn, framkallningsprocedur med mera. Och inte minst ett privat kontext av dofter, porlande kranar och trilskande filmspiraler. Faktorer som lite grann förvillar synen. Faktorer som den digitala bilden saknar. Den är liksom bara bäst rent tekniskt. Vilket så klart inte alls är sant om man nu vill vara exakt.
   Har ni tänkt på att vi ofta glömmer bort det analoga färgfotografiet när vi pratar analogt. Hur många sysslar med negativ färgfilm och papperskopior idag? Är det en teknik som ger extrapoäng? Tveksamt. 

to be continued

Inlagt 2021-04-20 16:41 | Läst 1605 ggr. | Permalink
Intressant läsning
// Conny
Det var tankeväckande.
Ha det gott
Jerry
Det känns som om det är för mycket för / emot och antinen / eller över allt nuförtiden. En helt onödig debatt enligt min mening. Vi hobbyfotgrafer håller sig till den teknik som man känner sig bekväm med, och många kör båda.
När folk frågar mej varför jag så gott som helt och hållet fotar analogt, brukar jag svara att min hobby är fotografi, inte datorer!

Tommy S.
connyM 2021-04-21 08:23
Så känner jag det oxå - jag använder den teknik som jag just den dagen känner för.
Jag fotograferar ju inte för brödfödan längre.
Jag är en fri hobbyfotograf.
// Conny
PS fast vill nån köpa mina foto, är jag glad. Då kan jag använda de penningarna till min HOBBY
Svar från mombasa 2021-04-21 16:34
Hej. ja visst är det en onödig debatt men forskar man runt lite i fotohistorien de senaste hundra åren hittar man ständigt olika åsikter som stöts mot varandra. Är det inte det ena är det de andra. Mycket av polariseringen kan nog tillskrivas en hos många fotografer varande osäkerhet över vad man egentligen håller på med när det kommer till den berättande dimensionen i bilderna.
Ha det gott
/Gunnar S
Intressant och bra skrivet Gunnar. Men man märker tydligt i bloggarna att åsikter hit och dit kommer att fortsätta. Ganska kul tycker jag.
.Det viktiga är ju ändå bilden, slutreultatet, och som sagts här, vad vill man med sin fotografi..

/ Bengt H.
...
Svar från mombasa 2021-04-23 18:33
Hej
Javisst är det kul att det diskuteras och resoneras om bilder och hur bilder blir till. Jag tror att fritidsfotografer överlag är mer benägna att hålla såna här diskussioner vid liv än i den professionella världen.
Ha det gott
Gunnar S