Intressanta ämnen i bloggarna och en fin utställning i Gamla Stan

Vissa dagar dyker det upp väldigt intressanta ämnen i bloggarna, ibland i en kombination som säkert är slump men skulle kunna se ut som en tanke. Lite teknik, om jpg direkt ur kameran är föralldel ett återkommande tema men för den skull alltid lika intressant och det kommer alltid nåt nytt. Hur vet man om en bild är bra är också en evig, men likväl alltid aktuell fråga. Om bilder och kontrapunkt, bildens kontextuella entropi visavi redundans som man också skulle kunna beskriva det som. Behöver en bild någon form av ledsagning? En text, en titel, ett sammanhang?
Det är väldigt få bilder som så att säga står av egen kraft. Bilder behöver ett kontext om det så är ett allmänt, eller är betraktarens eget individuella perspektiv. Ta till exempel bilderna här nedan. Den övre är påtagligt oskarp och känns åtminstone i en digital fotovärld påtagligt felexponerad. Den nedre har bättre skärpa, fortfarande lite korn men är ganska tydligt utfrätt i ljusdagrarna i fonden. ( Här finns ytterligare en liten poäng med RAW formatet eftersom det är så lätt att plocka fram olika versioner av en bild. Även mindre bra. Obs. jag har alltså högst medvetet bearbetat bilden på de här olika sätten.) Att skillnader i bilden som beror på tekniska ting är vi nog rätt överens om. Men om skillnaden i kvalitet beror på ett aktivt ställningstagande hos fotografen, hur tänker vi då? 

Hur ser en bra bild ut? Ja, men det handlar väl mest om bildens sammanhang, vem tittar och varför? En tekniskt dålig bild med högst privat kontext kan vara helt fantastisk, medans en välgjord, tekniskt driven bild kan vara helt ointressant. Där är nog de flesta rörande överens. 

Om den här bilden skulle få en passande ingång, alltså en rubrik, en hint om hur den skulle kunna läsas, vilken vore bäst?
Prova själv. A. Ferkens gränd. B. Siluett. C. Hinder på väg. Vilken rubrik finns redan tydligt i bilden?
Siluett finns redan i bilden. Likadant med hinder på väg även om det är lite mer index än en ikon. (Alltså att det står ett hinder i gatstenen är rätt uppenbart men genom att koppla det till på väg, alltså den rörelse som siluetten är i, så får hinder lite grann av en överförd och aningen mångtydig innebörd.) Men skulle vi kalla bilden för Ferkens gränd, vilket den dessutom föreställer så skulle den rubriken ge betydligt fler olika ingångar. För den som är hemmastadd i Gamla Stan kommer rubriken kanske signalera igenkänning och betraktaren kan använda blicken till att undersöka andra saker i bilden. För den obekante som kanske hellre läser A eller B alternativen ger rubriken en ytterligare dimension, en kunskap som inte fanns innan.

Och som avslutning på Gamla Stanrundan toppar jag med ett besök på en mycket fin utställning i den lilla men väldisponerade Konsthallen där Fyra fotografer ställt ut. Fina och på olika sätt angelägna bilder. Olika temperament men ändå, märkligt nog väldigt sammanhållet. Enkelt uttryckt, det känns som det är några som jobbar ihop.

2019-03-27 18:44   alf109

Tack för besök och omdöme!
/Affe

2019-03-27 21:35   per-erik åström

Tack för att du tittade in på vår utställning! Och tack för de fina orden.
Med vänlig hälsning/per-erik åström

2019-03-28 00:37   Tomasz

Många bra frågor som jag inte har svar på. Men jag tycker att det finns en viss beröring med hur jag kommenterade Björn Thundals inlägg:

Syftet med det man gör; Att skruva ur en skruv, ett blogginlägg eller en porträttbild, det är viktigt tycker jag. Om man inte ser syftet med något uppfattar man det som meningslöst och dissar det snabbt.
Syftet kan vara tydligt eller fördolt, om vi pratar bilder kan det ibland behövas en hjälptext. Reklam/propagandabilder behöver det inte, annars är de dåliga. Bilder med dolt budskap kan uppfattas som kryptiska och väcka intresse, nästan som ett korsord som kräver sin lösning. Men om fotografen inte haft ett syfte så kan vi inte lösa gåtan och blir gärna uttråkade.

Ha det gott! /Thomas

Svar från mombasa 2019-03-28 16:05

Jomenvisst är det så. Bilder är språk och avsikten med språk är att kommunicera. Utmaningen är att kommunicera på ett sådant sätt att åhöraren, betraktaren hålls intresserad, helst hela vägen fram. Där är bildtexten ett väldigt bra hjälpmedel, och den bör nog ha en kontrapunktisk dimension, att den väver en stämma till bilden som inte är lika med bildens innehåll.
Ha det gott
Gunnar S