Brödbak och klimatfunderingar

Idag bakar jag bröd. På samma sätt som milliontals andra bakar sitt bröd i detta nu. Kavlar, gräddar i en panna. Ett efter ett. Då hinner man tänka. På klimat och väder. Och ja, jovisst har klimatet ändrat sig då och då. Och det gör det nu också. Antagligen av helt naturliga orsaker. Samt, inte minst av mänsklig aktivitet. Då säger en del ungefär som en tonåring, ”amen det va inte ba jag”. Nä så sant, så sant. Väder kan man inte göra något åt och inte heller naturliga variationer. Men vårt eget avtryck kan vi göra något åt. Klimatförnekarna ( märkligt ord, som om de trodde att det inte finns nåt klimat) brukar ofta luta sig mot nån slags sund skepsis. Det gör jag med. Lutar mig mot alltså. Jag känner en sund skepsis mot de så kallade klimatförnekarna som ofta en smula grötmyndigt hävdar att de har rätt genom att tala om för oss att de minsann inte vet de heller. 
Om vi istället börjar tala om fördelningspolitik i stället. Måste vi göda en liten minoritet svinrika, bortskämda och allmänt kinkiga människor i det allra högsta skiktet av den ekonomiska pyramiden? Kommer till exempel en milliard indier att få TV, bil, och kyl och frys? Nä, men kanske ett par hundra millioner indier kommer att få det, eller kräva det. Resten kommer att vara det fattiga Indien.  Och jag fortsätter att baka. Det har jag gemensamt med hundratals millioner människor på denna jord.