Om svartvitt eller färg, eller kanske nånstans däremellan och ett nytt objektiv.

En fråga och regelbundet uppdykande fråga är den där om svartvitt eller färg. Vad  är rätt? Vad är riktigt? Varför svartvitt när nu verkligheten är i färg och fler frågor därom kring och runt detta. Och även om den är regelbunden som ett årsvarv så är den likt förty alltid lika intressant. Den tangerar hela tiden avsikten med bildskapandet, vad bilden egentligen vill berätta, eller inte berätta.

Testbild med det nya. Det är inte direkt såna här motiv som var syftet med objektivet.

Jag har blivit med ett nytt objektiv. Ett Meike 12mm 2.0. Lite granna tack vare, på grund av en recension på FS. Ska jag säga tack, Calle Slättengren…en får se. Meike är ju inte direkt ”top of the hill” men ändå hyfsat stabila och fungerande konstruktioner. Det som direkt saknas är klickstopp på bländaren. Jag har sen tidigare en Meike 28mm 2.0 som jag inte använder så mycket, men det är ett bra objektiv det också, Men i och med att brännvidden -utsnittet inte är så alarmerande märkvärdigt så blir det alltså mest liggande. De finns andra grejer i arsenalen som är vassare.

Testbild 2. Bildredigering i Snapseed. Tja, man vet inte riktigt vad man gör. Det finns bättre mjukvara. 

   Det kommer nu att dröja tills jag hamnar i den situation jag egentligen tänkt mig att använda objektivet, i händelser av mycket folk på samma ställe och relativt liten yta. Nåt som kanske tangerar gatufotosegmentet. En grej med så här riktigt breda vidvinklar är att skärpedjupet i normalsituationen räcker och blir över. Har objektivet dessutom hyperfokalskala så är autofokusegenskap egentligen inte så viktigt. Och saknar man rädsla för lite oskärpa, oskärpa som allt som oftast kan användas till nåt småkreativt så är det bara att köra på.
   Nu ska det bli intressant att i lugn och ro undersöka det här objektivets egenskaper, fel och brister, men kanske också en del positiva egenskaper. Det är liksom inte som med en del obsoleta objektiv från fjärran tider, med de där spännande egenheterna som ger den där lilla extra finessen i bilderna. Här är det frågan om ett nytillverkat objektiv i den digitala verkligheten och nånting säger mig dessutom  att under två tusen spänn är inte direkt en Leicaglugg.
    Även om jag är mest intresserad av bilden och berättandet, om bilden och språket är det svårt att bortse från att tekniken också är en berättarkomponent. Det man ser ser man och ser man nåt så berättar det nåt. Enkelt uttryckt.

Ja så kan man sitta och fundera på verandan medans den ljusa sommarkvällen övergår till ljus sommarnatt. Nån morkulla drar inte längre  över taknocken, vi är ändå i början på juli. Så varför läser jag slutraderna i Gunnar Brusewitz Vinterdagbok om en del av årsvarvet, som råkar ligga på det lilla bordet vid sidan om fotöljen i verandaateljén? ” Äntligen börjar varmluften stiga mot nordost från de brittiska öarna och Atlanten. Den svaga vinden är sydlig och regndoftande, termometern vsar plus sex grader och världen ligger svept i ett blått tödis. Det droppar också från det norra takfallet, snödrivorna suckar tungt och alla fräthål vidgar sig ute på fälten.
På natten kommer vären sköljande som en ljum dyning in över Roslagen.” Är det en bitteröm sårskorpa att pilla på?
Det där med färg eller svartvitt får väl anstå till nåt senare tillfälle.

2022-07-04 21:24   Khalad

Trevliga kvällsfunderingar att ta del av. Och lycka till med nya objektivet! Just din svagt rosa ros ger mig mest i färg, utan att därmed ta någon slags generell ställning. Hälsningar/ Björn

Svar från mombasa 2022-07-04 21:50

Hej och tack för titten. En får se vad det nya objektivet ska ge. Jag vet vad jag kommer att använda det till, men det lär dröja några månader innan dess. Rosen ska vara i färg. Jag gick ut på knuten och insöp doften nyss. En ljuspastellig doft, typikt ros men inte påträngande. Så här blev en skillnad mellan svartvitt och färg uppenbar. Färg bär doft bättre, åtminstone de sublima dofterna.
/Gunnar S

2022-07-05 11:38   Lena Holm

Jag håller nog med Björn om att den typen av ros blir finast i färg men jag tror absolut att de finns tillfällen då rosor kan bli eleganta i svartvitt. Jag har just testat några undervattensmotiv i svartvitt, det kan kanske gå ibland.
Hälsningar Lena