Survival of the fittest

Två som har hittat ett litet tomrum i väven. Då passar man på. Evolutionen tillåter ju inte tomrum i livets väv.
Dagens utflykt i närområdet och inventering av trattkantarellbeståndet. Två, tre dagar till så sätter skörden igång är tanken som bekräftas.

Ner vid bryggan konstateras att havsvattenståndet är rätt normalt, det ligger med andra ord ganska nära medelvattenståndet, det vattenstånd som sakteliga stiger men kompenseras av landhöjningen som här vid gränsen mellan Norra Östersjön och Ålands hav är 0,534 cm per år. Skulle man kunna tro. Inte mycket kan tyckas men i långgrunda vikar ger det en synlig effekt. Och i vissa sund och flader där jag för fyrtio femtio år sedan rodde eller paddlade kanot går man nu torrskodd. Det beror rätt mycket på sedimentering och invassning också. Bladvassen gynnas ju av ökad kvävehalt i vattnet. Det kväve som helst skulle stanna i land.
Så det blir att gå hem och läsa lite snabbfakta på SMHI:s hemsida om havsvattenstånd. Intressant läsning. Man inser snabbt att medelvattenstånd är något som är rätt sällan. Och att medelvatten dessutom ändras, så som allt som är medel gör. Att det är så sällan beror på att vattnet i Östersjön åker fram och tillbaka som i en badbalja (SMHI:s liknelse) Högt i Haparanda, lågt i Ystad. Och vice versa. Jag står däremot ganska nära noden för svängningskurvan vilket är tur för mig men mindre tur för Ystad. Eller Haparanda. Det här får konsekvenser både på global, nationell och synnerligen lokal nivå. Hur hanterar man olika uppfattningar om ett lokalt dike till exempel? Och jag kommer i håg de där föreläsningarna vi hade på min skola under naturvetarveckorna om havsvatten och att vattenytan både globalt som lokalt är synnerligen relativ. Vatten är elastiskt, mer än man tror. Många äro de som missförstått detta. En ögonöppnare för både mig och en flock naturvetarelever.
Och hur bildsätter man sånt här? Öppen eller sluten bild? Fönster eller spegel?

2021-10-06 18:46   Lena Holm

Runt Knivsta är trattkantarellskörden synnerligen riklig just nu även om de gula kantarellerna aldrig riktigt tog sej, inte på mina ställen i alla fall.
Vass fyller ut effektivt. Man behöver inte gå fullt så långt tillbaka i tiden för att uppfatta skillnader.
Hälsningar Lena

Svar från mombasa 2021-10-07 21:26

Lammfärs, lite lök, dijonsenap, trattar och en skvätt grädde. Krydda med timjan, salt efter behag. Pasta till med en driva parmesan oppanpå. Valfri dryck, men en sangiovese funkar bra.

2021-10-06 22:15   Khalad

Hej Gunnar, intressant läsning. Du gör ett konstaterande som är extra intressant, detta att evolutionen inte tillåter tomrum i livets väv. Hoppas du inte uppfattar mig som besvärlig som ofta ser saker på annat sätt, men här instämmer jag helt. Just det du konstaterar gör att naturen i bred mening är oerhört mkt mer flexibel och anpassningsbar än vad många uppfattar. Det är ett vanligt påstående att allt i naturen hänger ihop, minsta störning, var och vad det än är, kan få oöverstigliga konsekvenser. Allt i naturen hänger ihop, det är sant, men definitivt inte i den meningen att allt, eller väldigt mycket, rasar för en lokal störning. Det här innebär inte att jag inte bryr mig, i den här frågan tvärtom. Jag anser att det finns alldeles för många ingrepp i naturen som är helt akuta och mer brådskande att rätta till än koldioxidutsläppen. Vi måste lösa det problemet också men jag tror inte på dom omedelbara katastrofteorierna som nu upprepas i media dagligen. Trevligt med trattisar, många hälsningar/ Björn

Svar från mombasa 2021-10-07 11:44

Hej Björn. En viss besvärlighet i diskussionen är väl rätt bra, olika synpunkter och infallsvinklar är väl dessutom motorn till all diskussion. Och vetenskap. Absoluta sanningar är sällsynta och de prövas hela tiden. Vad gäller ökad koldioxidhalt som leder till ett varmare klimat leder också till, helt enligt evolutionen att nya områden, läs hålrum i det stora perspektivet bildas. Där en en del arter finner nytt livsrum, fästingar, myggor, bakterier, svampar med mera. Som får konsekvenser för andra arter, människor till exempel.
Nej, jorden brakar inte ihop och heller inte livet som sådant, men det kommer att bli ett riktigt besvärligt ställe att bo på och nog bör vi dra våra strån till stacken för en bättre framtid för våra barn. Vi som råkade få leva i en liten tidsparentes när allt var på topp, åtminstone för oss i den rika välbeställda världen. Så vi bör lyssna på forskningen, alltså den sammanvägda forskningen, som Greta säger.
Trattisarna kom nästan explosionsartat. De utnyttjade ett hålrum som uppstod i september, bra fukt och en del värme.
Ha det gott!
/Gunnar S

2021-10-07 08:37   Halina Strandskatan

Mycket intressant läsning... Det fick mig att fundera över hur mycket det ändrades på en strandremsa som jag promenerar vid... bara på ett decennium.
Härligt att du påminner oss om trattkantareller. Det var så torrt länge så jag får kolla om det blir någon skörd i år ;-)
Den första bilden blir dagens favorit! Den hamnade djupt på näthinnan och jag tar den med mig... mycket vackert och tilltalande.
Hälsningar Halina

Svar från mombasa 2021-10-07 21:23

Hej. Kul att du gillade texten. Jag tittade häromdagen på nutida flygfoton (Lantmäteriet-Min Karta) över barndomsstränder och det är en väldigt stor skillnad mellan nutid och dåtid. Kanske en insikt om åldrandet :-)
Ha det gott
Gunnar S