Prag. Requiem, melencholia.

Jag vandrar på Prags gator. Lite obeslutsamt. Ibland i förorten. Öststatsbetong. Ibland i centrum. Jag hittar spår. Slinker in på en secondhand-butik. Musik. CD. Och hittar den här. Charlie Haden. Inte direkt för musiken, utan mer för omslagsbilden. Den anonyma fotografen. Bilden från krigslutet. En ytterligt reproducerad bild.( Har sett den som muralmålning i New York. Och på en hel del andra ställen.)
Det är sen oktober. Jag har sett Therezienstadt för vilken gång i ordningen. Jag vandrar längs Seifertova upp till mitt nattlogi. Det blir kanske en Kruzoviche på den lokala ölkällaren. Vem vet. Luften andas melankoli.

(Under några år hade jag förmånen att regelbundet besöka Tjeckien och Prag. Fotografiskt kunde det blivit mer. Men så är det när man lever i nuet. Tanken kommer efteråt.)

2018-09-07 22:09   Khalad

Precis som din blogg, en bild som väl uttrycker det du skriver!/ Björn T

Svar från mombasa 2018-09-08 14:12

Tack för dina fina ord. GS

2018-09-08 07:51   Turbo56

Jag tycker verkligen om att vandra runt i dessa miljöer, antal bildmotiv är oändliga.
Ända sedan 1970-talet har jag rest i det gamla komunistiska Europa.
Efterkrigstiden har varit galen i dessa länder och besök ger eftertanke. För upplevelsen måste man dock lämna de nya stadskärnorna och görna vandra runt i natten.

Svar från mombasa 2018-09-08 14:18

Tack för titt. Prag är en trevlig stad, trots ett rätt hårt turistexploaterat centrum. Men det finns ju bakgator :-)
/Gunnar S

2018-09-08 08:06   Bjarne

Jag har bara varit i Prag två gånger, men jag tycker om staden. Jag tycker du fångat en mycket härlig stämning i bilden och jag gillar det mörka uttrycket. Fina ljusstrimmor i himlen. Känns mycket Prag!
Hälsningar, Bjarne

Svar från mombasa 2018-09-08 14:14

Tack för titt. Och för ditt omdöme. Prag är en delvis sönderfotograferad stad, men det finns ändå alltid ett motiv till. Hälsningar Gunnar