På gamla Konstfack

En morgon på gamla Konstfack på Valhallavägen invid Gärdet. Fotolabbet står som alltid öppet. ( Var det överhuvudtaget någonsin låst?). Sköljtanken ligger som den spegel den  är. En spegel på samma sätt som Centralbadets bassäng en morgon och en gymnasist ska just till att simma 3600 meter. Och klyver ytan. Ensam, längd efter längd.

På samma sätt ligger sköljtanken, när den första kopian glider ner, kranen till tanken vrids på och det ständiga porlandet sätter igång. Jag är morgonensam i labbet. Och jag åstadkommer antagligen högst mediokra kopior från någorlunda hyfsade negativ. Men jag är ett med ett. I något slags skapande.

2017-07-04 18:02   Dubbelolle

Jo jag känner nostalgin, ett bra tag sen jag blev av med mitt sista labb, och har tyvärr inte plats hemma, nu står förstoringsapparaten nerplockad o inplastad i källaren. Så den speciella känslan, tror jag tyvärr inte jag får uppleva mer, inte minst minns jag dofterna, luktminnet är vårt starkaste sinne! Ha det fint, LO

Svar från mombasa 2017-07-05 22:10

Jo så är det med dofterna helt klart! Vårt starkaste och sannolikt primära sinne. Näsan kommer ju alltid först. Bortsett från kemikalierna så hade en Focomat en särskild doft. Eller är det en inbillning? Ha det gott. Gs

Dubbelolle 2017-07-05 23:38

Jag hade också en Focomat, härlig maskin! LO