Om en bild i skrivbordslådan
Om en bild.
Jag hittar några negativ i en låda. De har så att säga slunkit ut ur systemet, hamnat mellan papper och lite annat skrivbordslådejox. På ett ställe där de inte borde varit. Några bilder från en resa i arbetet till Jalta för tio tolv år sedan. Bilderna har snabbåldrats, allt damm och alla repor är äkta. Kodak Gold 200. Köpt hos lokal Krimfotohandlare i Simferopol.
Fram hit är bilderna i princip äkta vara. De existerar i den fysiska världen. Och reporna också. Men i stället för att retuschera alla skavanker väljer jag att skicka bilderna vidare till en digital, virtuell värld. Fortsätta skräpa till dem. Eftersom jag struntar i rimlighet så blir det simulering av våtplåtsteknik, vilket om inte annat med tanke på motivet är en orimlighet. (Jag med våtplåtar och storformatskamera stående på busstorget i Jalta och det bara råkar passera en barnfamilj, och sen blev det en massa fel med framkallning och annat. Köp den historien den som vill). Men de ser i varje fall gammalt och nött ut.
Och om jag nu printar ut bilden, återgår den då till den fysiska världen?
Återkommer.
Spänningen ligger i att försöka tänka mig in i vad dessa människor var på väg till...att det är
sommar framgår av klädseln...kanske är de turister tillika eftersom han har sin kamera lite käckt..
Jag gillar se olika bilder men gillar inte teknik tyvärr.
Gun-Inger
ha det gott
Gunnar S