Skönheten i ett fiskstim

Vi befann oss på ca 5 meters djup vid en av Väderöarnas små öar och låg ganska stilla i de lätta dyningarna. Jag pillade lite på min kamera och noterade att det plötsligt blev betydligt mörkare, solen gick väl i moln tänkte jag. Då ser jag hur Fredrik ivrigt gestikulerar mot ytan....det var ett fiskstim med tusentals små fiskar som skymde solen.

Jag vred kameran (lämpligen försedd med fisheyezoom) uppåt och tog några bilder rakt upp i stimmet, utan att ens titta i sökaren. Förstora gärna.

Upplevelsen var överväldigande och inte i närheten av något stim vi sett förut i nordiska vatten. Jag fotade både med blixt och utan samt rattade bländaren upp och ner beroende på fiskarnas rörelser i förhållande till solen.  

Fiskarna var för det mesta oerhört organiserade och vid detta tillfälle var det som att de delade sig i två stim som sedan möttes och simmade rakt mot ytan.

Fredrik fanns någonstans bakom stimmet och ibland kunde jag skymta honom.

Det såg ut som oändligt många fiskar men det fanns en början och ett slut på stimmet.

Svartvitt eller färg, jag väljer att blanda för ibland blir bilderna väldigt blågröna i tonen. Kommentera gärna vad ni föredrar. Här kom hela stimmet farande rakt mot mej.

De flesta av bilderna skulle nog göra sig bra i svartvitt, men jag vill också gärna visa hur färgerna kan se ut strax under ytan vid vår egen kust.  

Det här var en mycket minnesvärd upplevelse och bland det häftigaste vi fått se i nordiska vatten. Ett dyk vi kommer att minnas länge.

Hälsningar Lena

PS. Bilderna är tagna med en Canon 7D och en Tokina 10-17 mm fisheyezoom. Två Ikelite DS 125 blixtar användes på vissa bilder.