En blixtvisit i Gävle med tillbakablickar

Jag växte upp i Gävle och åker dit några gånger per år. Oftast blir det bara en kort visit på kyrkogården sedan ut på E4 igen, men denna gång fick jag en ingivelse och svängde åt ett annat håll. Jag hamnade vid Tolvfors bruk dvs det som finns kvar av Tolvfors järnbruk vars verksamhet startade i mitten av 1600-talet. 

Först passerade jag Gavleån på Tolvforsbron. Det finns ingenting kvar av smedjor eller kvarnar i anslutning till ån. Men det finns ett stort stall byggt av slaggsten och en herrgård med tillbyggnader. Det skippade jag vid detta besök.  

Precis efter ån ligger de gamla smedjehusen och några andra byggnader som renoverats och nu är bostadsrätter. Vädret var växlande och regnet låg på lut en bit bort.

En kort bit från dessa hus ligger stallet och mitt emot detta stall fanns på förut ytterligare stallbyggnader som inhyste Gävle Ryttarsällskap och ca 40 hästar. Det fanns ridbana och ett mycket litet ridhus precis bredvid järnvägen. När jag slutade gymnasiet jobbade jag där i två år som djurskötare. Mina föräldrar hade nog tänkt sej något annat eftersom jag läst naturvetenskap, det blev det ju mer studier så småningom, men just då jag hade inte så bråttom och trivdes med att skotta hästskit. Jag har också ridit förbi dessa hus många gånger. 

Det finns ingenting kvar av vare sej stall eller ridhus och Gävle Ryttarsällskap har numera en anläggning utanför stan. Redan när jag jobbade där på 80-talet ansågs hästverksamheten vara lite väl nära stadsbebyggelsen och sjukhuset. Från Tolvfors skulle jag egentligen tråckla mej ut på E4 men fick för mej att kolla om jag kunde hitta till Brynäs på intuition. Det har byggts en hel del nya vägar men Gavlerinken fanns ju kvar och en hel del andra "gamla landmärken". 

Jag hittade till Brynäs utan problem och stannade till vid Brynäs första kedjehus som byggdes 1952-53. De har också kallats "gökur" eller "holkarna". Mina föräldrar köpte det gröna huset när det var nytt, en bostadsrätt på 80 kvm plus källare och en trädgård på baksidan. Priset var 6000 kr.  I en artikel i Arbetarbladet från 1980 berättar min mamma om hur stort de tyckte huset var när de köpte det. Huset har alltid varit grönt men fönsterluckorna har nuvarande ägare satt dit. Jag växte upp här och vi hade huset kvar till 1996. 

Vädret var spännande under hela turen till Gävle och jag spanade mot molnen hela tiden när jag körde. Det blev också ett par stopp och då passade jag på att ta några bilder. Regnet öste ner flera gånger men bara kortvarigt.

Så här såg det ut när jag kom till Uppsala och körde en omväg för att uträtta ett ärende. Nu räcker det med ostadigt för ett tag.

Hälsningar Lena