Östra Silvbergs gruva

Jag körde till Säter dagen innan utställningen och fortsatte till Östra Silvbergs gruva för en stund i naturen när solen var på väg att gå ner. Gruvhålet har blågrönt vatten och jag har dykt i detta hål flera gånger för ca 15 år sedan. Jag har dock inga undervattensbilder från detta ställe, mest för att det inte finns något liv i vattnet. 

Gruvhålet har nu blivit ett så populärt badställe (och feströjarställe) att man satt upp en bom så det inte går att köra ända fram. Jag tror inte att man dyker där längre för det är för långt att bära utrustningen. Östra Silvberg hade sin storhetstid som gruva redan på 1400-talet och mycket silver har utvunnits här. 

Mycket skrot har också dumpats här för folk verkar tro att det är ett "bottenlöst" hål. Åtskilliga bilar har puttats över kanten. 

Jag visste inte att gruvdriften var så gammal och jag hade inte heller sett den gamla kyrkogården förut. Nu fanns det en prydlig skylt så jag vandrade iväg mot ödekyrkogården. 

Det var en stillsam plats mellan stora tallar där det växte blåbärsris och ljung. Denna sten restes som ni ser 1942. Det fanns också någon form av stengrund kvar, kanske från kapellet som omnämns på stenen. 

Den här graven var från 1600-talet. De rödbruna slagghögarna i bakgrunden ger ett annorlunda intryck.

I det lågt stående solljuset kan t o m en sten få vackra färger. När jag strosade runt utanför kyrkogården, på väg tillbaka till bilen, hittade jag en fin carljohansvamp, sedan en till, och en till....

Jag plockade på mej så många svampar jag kunde bära och gick sedan till bilen för att leta reda på en påse att plocka i. Det fanns ju mer av dessa godsaker. Tyvärr hade jag ingen kniv så jag kunde inte putsa bort skräpet från skaften eller kolla om de var maskätna. Jag plockade bara exemplar som kändes fasta och såg fina ut. 

När jag stod vid bilen och precis hade hittat ett par grönsakspåsar i väskan passerade något stort och rosa på vägen. Vad i hela friden är detta? Den långa "limon" svängde av på den väldigt gropiga och smala vägen upp mot gruvan.

Bilen kom från Borlänge och hade med sej ett glatt gäng som var ute på någon slags rundtur med förfriskningar. Jag avstod från att fota gästerna men förevigade chauffören med matchande slips vid den godisfärgade bilen. Han fick förstås backa hela vägen ut för att kunna fortsätta resan. Svamparna fanns till höger om bilen (om någon annan skulle ha vägarna förbi inom en vecka eller så). 

Hälsningar Lena