Där satt den !

Den luriga lilla gärdsmygen som jag försökt fånga på bild så länge!

Den "studsade" runt precis bredvid gångvägen i Råstasjön och poserade villigt trots alla som passerade med barnvagnar och stavar. En äldre man visade förtjust hur han fotograferat den med sin mobiltelefon och ville gärna veta vad det var för art.

Det är ju inte så fin miljö just där den gillar att hålla till, men jag fick i alla fall små solglimtar mellan trädstammarna.

Även en gärdsmyg sitter på ett ben ibland, även om den inte sitter stilla så värst länge i taget.

Det är en bedårande söt liten fågel och att den kan överleva våra kalla vintrar är ju en gåta.

När jag som bäst höll på med gärdsmygen fylldes plötsligt hela bildfältet av något stort och suddigt. Vattenrallen traskade förbi och var faktiskt innanför fokusgränsen för mitt objektiv. En äldre man handmatade den med leverpastej. Kul att få se hur "Sveriges mest fotograferade vattenrall" lever sitt liv. För mej var det i alla fall gärdsmygen som var huvudmotivet denna dag.

Hälsningar Lena

Ruggigt kallt vid Råstasjön tycker hägern

" - Nu är det bistert! Ja, det är is det där som fastnat på min rygg! Jag har ju ingen Canada Goose jacka som somliga andra i denna pöl...Kolla in bilderna nedan så ska jag förklara lite om hur det är att stå här på isen i januari "

" - Vaddå bättre att stå vänd söderut! Bah! Humbug! "

" - Förstora den här bilden och kolla in min kompis som står i vattnet. Kråkorna har blivit till istappar på näbben, då är det KALLT! "

" - Kolla in fjäderdräkten på min kusin i mitten. Den står rakt ut ! "

" - Skenet bedrar, den varma konstiga färgen på vattnet är en synvilla. Det är en halv grad ungefär."

" - Nästkusinen försöker sej på lite "wingflapping" , visst kan man få upp lite värme men det kostar strömming och vi har det inte så fett."

" - Det bästa är nog att vända ryggen till och vänta på våren. Fågelfantasterna får gå och spana efter den där rallen... Vad de nu ser för tjusning hos den kortbenta träskfågeln ? "

Vattenrallen var på plats och traskade runt precis vid gångvägen, det betydde dock inte att den var lätt att fånga på bild...

Den rörde sej på sitt lite knyckiga sätt bland grenar och vass. I nio fall av tio hade den just huvudet bakom en uppstickande gren eller något annat bråte.

Rumpan kunde man få hur många bilder som helst på...

När jag stod och spanade på vattenrallen såg jag hur en lite fågel hoppade runt bland grenarna precis bredvid. Jag lyckades tills slut få någon slags fokus och blev helt exalterad över vad jag såg. En gärdsmyg!

Men ack en så lurig rackare! Den satt inte stilla en sekund, befann sej alltid bakom något strå eller pinne, var helt omöjlig att låsa fokus på eller så bara spårlöst borta.

Kylan och det faktum att min betalda parkeringstid var på väg att löpa ut gjorde att jag fick ge upp. Den här lille battingen ska jag minsann återkomma till.

Jag hastade tillbaka mot min parkerade bil men blev lite upptagen då ett rådjur klev in i bildfältet vid småfågelmatningen bakom tennishallen.

" - Fågelmat är ju rena godiset! " och för mej är dessa storögda djur helt omöjlliga att motstå.

Återkommer antagligen med fler rapporter från hägerkolonien och hur de fördriver tiden under vintern (granne med Friends arena samt Sveriges mest upphåsade shoppingcenter och IMAX biograf).

Hälsningar Lena

Kameratest vid min favoritpöl

Jag har inte riktigt haft möjlighet att testa vad min kamera (Canon 5D mark III) kan prestera med den nya mjukvaran som gör det möjligt att använda 2x extender till min 300 f/4. Testsession ett blev Råstasjön och fåglar som inte rör sej så mycket. Bilden ovan gick dock mycket snabbt för nötväckan slog sej ner på grenen och jag ryckte upp kameran. I dessa lägen märker man skillnad på autofokushastigheten....men den satt kvar och det blev dagens första bild, obeskuren (...och på gränsen till utbränd i det vita, men det är ju mitt fel ). ISO 1600, 1/80 s handhållet (jag hade väl lite tur...). 

Efter nötväckan mötte jag den här stiliga fågeln. Nu är det frågan....är detta en rörhöna eller har sothönan bruna kläder när den är tonåring ?

Här visar den upp sig ordentligt. Bakgrunden blir inte så lyckad med bländare 8, vilket är vad det blir med 2 x extender på nämnda objektiv.

Det fungerar bättre att fånga den i vattnet och jag vet att jag borde legat på mage här med underlaget medgav inte riktigt det...

Om det är en sothöna har den inte fått de typiska sothönsfötterna ännu.

De här är jag säkra på.

Den här också fast den ser helt annorlunda ut än när de är riktigt unga. Men sothönskycklingar i den här storleken simmar fortfarande med en förälder.

Jag hittade fler av de bruna fåglarna och den här tittade tillbaka på mej när jag började ta bilder.

En rejält beskuren bild men det är ändå handhållet med 600 mm, 1/1000 s, ISO 800.

Som om den tror att den är en Jacana, ger den sej iväg över näckrosbladen. Det var allt för denna gång.

Hälsningar Lena

En del börjar om...

Åkte till Råstasjön igår och hade tur med vädret i ett par timmar, dvs jag blev inte blöt. Stötte på några fina bläsänder.  

Upptäcker en ensam kyckling undrar var mamma tog vägen....

Mamma dök upp mitt i växtligheten.

" - Är det där mode eller ska vi äta det ?..." 

Sothönorna hade en stor unge och den var förstås både efterhängsen och talför.

" - Jag lovar att jag ska försöka själv,.....bara en smakbit till....!

" - Vart ska jag leta ??? Du dyker ju så fort jag ställer en fråga...."

" - Finns det mat här? Precis här där jag simmar nu? Kan du inte visa mej ! "

" - Wow, jag hittade en bit ! "

" - Den smakar lite underligt...går det här verkligen att äta,... en grön sak ? "

" - En ny bit! Kolla ! En gul ! "

" - Vilket bra skvätt det var i den här ! Men den smakar urk....."

" - Lek inte med maten vännen, du ska äta den ! "

Detta sothönspar hade bestämt sej för att börja på ny kula. De renoverade som bäst sin nya boplats.

Gräsandshonan hade fyra småkycklingar om det är nya eller en andra kull vet jag inte, men det har varit dåligt med kycklingar i år. Kolla in den till höger som kliar sej med hela simfoten i ansiktet :-).

Avslutar med en vacker slända. Jag hade inget makro med och fick chansa lite, men de satt stilla och poserade långa stunder (och solen sken).

Hälsningar Lena

Porträtt, projektilsimning och sötchock!

Om Du tillhör dem som anser att kanadagäss borde utrotas och försvinna helt från vår svenska fauna så bör du inte läsa längre.

Dagens inlägg handlar nämligen bara om denna gås. Vid valet av titel klämde jag till med ett ord som ofta används i kvällstidningar, om Du vill ha det söta direkt får Du skrolla neråt. Jag börjar med porträtten.

Vi åkte till Råstasjön och jag var inställd på att ta fågelporträtt (om det inte fanns en massa dunbollar). Det fina vid denna sjö är att man kommer nära fåglarna för de är vana vid människor.

Det här är mest troligt en hybrid mellan kanadagås och grågås. Kanske t o m en av de hybridkycklingar som jag fotograferade förra sommaren. Om de är fertila eller ej har jag inte lyckats få svar på ännu.

Gässen kommer väldigt nära av sej själva men lite belöning kan de ju få ändå.

Den här fågeln låg väldigt nära promenadvägen men var ändå så väl kamouflerad att jag tror inte många såg att den låg där. Här var det smått på gång i alla fall.

Här verkade det som att uppvaktningen fortfarande pågick. Han var rätt tjatig och honan verkade lite lätt besvärad,... men inte helt ointresserad.

Plötsligt inträder en ny spelare på banan...

....och det är då vi får se det jag valt att kalla "projektilsimning". Det är den uppvaktande hannen som gör detta mot den nyanlända. Vilken fart den hade...

Därefter följer en explosion med mycket skvätt, stora vingar och högljudda skrän. Jag är för nära med min fasta objektivkombo på 420 mm och får inte med det skådespelet på bild.

Den uppvaktande hannen avgår i alla fall med någon slags seger och en näbb full med dun...

....vartefter han återupptar sitt högljudda uppvaktande. Är det månne uttröttningsprincipen som gäller för dessa fåglar eller.... 

Nu uppenbarar sej dock Råstasjöns stoltaste föräldrar. De kommer glidande med inte mindre än tretton små dunbollar.

Jag räknade dem flera gånger men fick nog aldrig med alla kycklingar på bild.

I det här läget får jag väldiga problem med att placera fokuspunkten....kycklingarna är överväldigande söta och såååå många....

Det är väl det här som kvalificerar för kvällstidningarnas uttryck "sötchock".

Ha en skön lördagskväll allihopa,

hälsningar Lena