Äntligen ombord

När morgonen grydde denna dag var vi i Kanada, men efter ett kort stopp där vi tog ombord tre gäster till samt mötte tull och passkontrollanter var vi på väg norrut igen.

Molnen låg väldigt lågt men det regnade inte.

Lite senare på förmiddagen passerade vi en av de få bemannade fyrar som fortfarande finns kvar i området. Vi skulle göra första dyket strax efter lunch och det pysslades en hel del med kameror och andra prylar.

Plötsligt hojtade någon i besättningen och när jag kom fram till fören plaskade det till alldeles vid sidan av båten. Det var en vitsidad delfin som lekte med oss i ca 12 knop.

Den uppehöll sej väldigt nära fören på båten och bytte sida lite som den tyckte. Delfinen följde oss i några minuter och sedan dök den plötsligt och försvann.

Man kunde också se en del fåglar från båten. De till höger är en släkting till lunnefågeln som jag tror heter Rhinoceros Auklet.

Första dyket blev vid Dundes Island. Det var mest för att kolla avvägning och utrustning samt anpassa mängden bly. Sikten var halvdan men med makro på kameran spelar det inte så stor roll. Vackra nakensnäckor fanns det gott om.

Ibland satt det flera nakensnäckor nära varandra. Dessa är också ganska små (2-3 cm).

En pytteliten eremitkräfta kunde jag inte motstå. Tyvärr blev den ännu mindre amphipoden inte skarp som sitter till vänster. Skärpedjupet räckte inte för det.

Det fanns gott om räkor.

Vi hittade t o m en vacker liten "Candy stripe shrimp" som ofta håller till i just denna typ av rosa anemon. Dessa räkor skulle det bli betydligt mer av senare.

Molnen hängde fortfarande lågt men en del bergstoppar kunde man nästan se.

På håll ser skogen på öarna nästan ut som granskog här hemma, men när man kommer närmare ser man att det är en annan typ av skog, mera tät och vildvuxen.

Vi spanande efter örnar, havsutter och björn. Dock blev det ingen utdelning på dessa arter denna dag. Åtminstone inte framför rätt objektiv.

Hälsningar Lena

Misslyckade bilder

Det blir ju onekligen en hel del bilder som går direkt i skräpkorgen, men jag sparar ändå alldeles för mycket. Trots att vi reser en del så är det ganska sällan jag stöter på bläckfisk när jag dyker. Havsmus är ett annat exempel. Jag sparar bilder av dessa djur  som egentligen är dåliga, för jag tänker att jag kanske kan göra något med dem i PS. Idag plockade jag fram några av dessa.

En Giant pacific octopus där originalbilderna var hopplöst fulla med skräpiga prickar, ljussättningen var ojämn och bakgrunden rörig. Den gömde sej i en grotta och jag försökte manipulera fram den känslan.

Havsmus ser man bara under nattdyk i Skandinavien men i Kanada finns en art som är vaken på dagtid. Bakgrunden var väldigt rörig på denna bild så jag fejakde en strålkastare för att visa bara fisken (och ge lite nattdykskänsla).

I denna bild har jag faktiskt klonat bort en stor gulspräcklig fisk som kom från ingenstans och ville vara med på bild. Den dominerade helt med PS fixade det.

Ha en fin kväll

Lena

Lotterivinsten!

Under ett antal år har jag varit en synnerligen inaktiv medlem av konstklubben på min arbetsplats och borde naturligtvis ha gått ur. Nu har det inte blivit så och för en vecka sedan fick jag ett e-mail att jag hade vinst nr 27 i årets utlottning. Det lottades ut 35 vinster, nr 27 skulle sålunda vara något som 26 andra inte ville ha. Jag hastade förbi och tog en titt på konstverken i början på veckan. Det fanns ett och annat som jag nog kunde tänka mej att ha på väggen, men som jag snabbt insåg att jag aldrig skulle få. Som vanligt fanns där ett par bokpris också. Nåja, böckerna brukar bli kvar till slutet och den där med elefanten på så ju ganska OK ut, men jag hade inte tid att titta ordentligt i den.

Idag skulle jag få välja min vinst och när jag kom såg jag bums att alla konstverk som jag gillat var borta, men boken fanns faktiskt kvar så jag tog den. En tung sak som jag stoppade i en kasse och tog hem. Efter middagen tog jag fram den och slog upp den på måfå. En sepiatonad elefantjord rörde sej genom ett dammigt landskap och jag blev helt såld. Det gick ett par timmar...

Boken heter On This Earth, a Shadow Falls av fotografen Nick Brandt. Jag vet att han varit på Fotografiska men inte tog jag mej dit då heller. Nu satt jag där med bilderna och bara njöt. Nu blir jag väl kvar i konstklubben ett år till antar jag.

Sjölejonen vi mötte i Barkley Sound, British Columbia får bli dagens bildinslag. Vi skulle egentligen dyka här men det gungade alldeles för mycket och dessutom var det strömt. Vi fick nöja oss med att lyssna till dem, känna doften och titta på dem från båten.

Vilken kakafoni !

Hälsningar Lena, som ska gå och bläddra i boken en stund till.

Det finns stöddiga fiskar...

...som den här till exempel. Vi mötte den i somras utanför Vancouver Island. En Lingcod som inte stördes nämnvärt av vår närvaro.

Ha en bra kväll

Lena

Ibland räcker det med form och färg...

...för att jag ska stanna upp under ett dyk och bli helt såld på ett djur. Det är faktiskt djur på alla bilderna i detta inlägg.

Det här är ju inte så svårt att känna igen. Sugkopparna på de slingriga armarna är väldigt speciella. Den här armen är betydligt större än den ser ut.

Nakensnäckor är bekant för de av er som brukar titta in här. Den här vackra "Diamondback nudibranch" gillar att äta de röda mjukkorallerna och då kan man få en stunsig kombination av vitt på rött.

 Jag kan inte motstå en stor röd anemon med vita fläckar på.

 De betydligt mindre bägarkorallerna är ju också svåra att simma förbi, då den kan skimra i lite olika färger i skenet från blixtarna.

Avrundar med ett "medusahuvud". Det här djuret har jag nog aldrig visat förut. Det är typ av ormstjärna som har fem armar. Armarna är starkt förgrenade och en vuxen individ kan  ha upp till 5000 armspetsar. De sitter ofta fästade på koraller och även om denna bild är tagen i Kanada så kan man även stöta på dem längs den nordnorska kusten. VI har t ex sett dem i Trondheimsfjorden.

Hälsningar

Lena