B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

En karaktärsfågel i Uppsala

Kajan, en mindre kråkfågel i svart och grå kostym med vaksamma ljusblå ögon. Vi har gott om dem i Uppsala med omnejd. 

Som alla kråkfåglar är kajor smarta och har attityd. De kan uppträda väldigt nära människor men är alltid vaksamma. 

Just nu finns många ungfåglar. Ofta lite brunaktiga och ögat har inte den klara blå nyansen. Kajor är en av ett fåtal fågelarter som faktiskt verkar vara trogna varandra i sina monogama par. Med DNA teknik har man upptäckt att fågelarter som ansetts monogama väldigt ofta har "utomäktenskapliga" förbindelser med andra av det motsatta könet, både honor och hannar hoppar över skaklarna. Men hittills har man inte kunnat avslöja några sådana beteenden hos kajor. De är trogna sin partner livet ut.  

Stora mängder kajor kan skapa problem, men det är inte unikt för kajor. Så betraktas alla vilda djurarter som lär sej bo nära människor och ökar i antal över en viss gräns.  

Nu samlas stora mängder kajor i Uppsalas odlingslandskap. Det är dax för den årliga spannmålskonferensen med tillhörande buffé.  

Lite stretching innan de ska ge sej av mot dagens lunchmöte.  

En lunch som lockar till sej tusentals kajor. 

Åkrarna runt Uppsala dignar av mat och skördetröskorna går varma. Här flyger de mot en nytröskad åker, där det förstås finns en hel del goda frön på marken mellan raderna.

Men det finns också stora mängder lättillgänglig mat samlad på ett ställe. Spannmålsdepån vid Kungsängen i Uppsala.

" - Kolla brorsan! Va mycket fågelfrön någon har spillt ut här! "

Med så här mycket mat kan man kosta på sej en hel del nöjesflygning.

Hälsningar Lena

Postat 2024-08-09 16:21 | Läst 503 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Fotofika och vårbad

Ett tappert fotofikagäng denna lördag, Sten och Peter.

De vet dock hur man gör det bästa av en fotofikastund...

...som ju är så mycket mer än själva fikandet. 

Fågelsången är ju ett konditori och har en oerhörd massa läckra kakor, bullar, bakverk och tårtor att välja bland samt flera olika sorters smörgåsar. Det är också väldigt populärt och det kan vara svårt att få sittplatser om man är fler än tre-fyra fikasugna. Vi har pratat om att testa ett gammalt ställe som nu återuppstått i ny tappning.  

När jag började vara med på fotofikat i Uppsala höll vi till på Broströms café i det gamla Godsmagasinet (bakom centralstationen). Det heter numera Café Varga och jag gick dit för att kolla förutsättningarna. Det öppnar klockan 11:00 och om man träffas när de öppnar borde det inte vara svårt att få platser. De har ett par stora runda bord som tar minst 8 personer, vilket var vad vi satt vid på "den gamla goda tiden". Det finns inte samma utbud av sötsaker som på Fågelsången, men det finns både kakor och smörgåsar samt enklare rätter om man blir sittande länge. Jag tycker vi ska testa detta nästa gång, men jag insåg precis att vid majfikat är jag bortrest så ni får testa utan mej. 

Efter dagens fika hittade Sten ganska snart på några andra fotokompisar och jag vet att han även skulle gå på en utställning. 

Jag kollade in kajan som nu har börjat få vårkänslor. Då uppstår också behovet att snygga till sej, fast det är kallt i vattnet.

Efter viss tvekan badas det ändå.

När den väl har börjat sker det med stor frenesi.

Dessutom är det en kommunal aktivitet och efter en stund är det ett helt gäng med kajor som plaskar runt i kanten av Svandammen. 

" - Titta så fina vi blev! "

" - Redo att möta tjejerna!"

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-07 11:17 | Läst 851 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Tofsvipor

Trots att det inte var särskilt bra väder kände jag för att åka ut en tur sent annandag påsk, om inte annat för att få lite frisk luft. Här uppstod ett intressant möte eftersom jag ville passera på spången. Nu gick det bra och svanarna blev inte alltför störda.

En bit längre fram uppstod ett väldigt väsen bakom vasstråna när dessa två inte kunde samsas i samma pöl.

Jag kom fram till ett stort stängslat område där det numera är en kombination av våtmark och sjö, senare kommer det att beta köttdjur och bufflar här. Det fanns inte så mycket att se vid första anblicken. En kaja landade på en stolpe och jag konstaterade att "den friska luften" som jag önskat blåste isande kallt från sidan. 

En ensam tofsvipa gick omkring i lervällingen ganska nära...men jag hörde flera. Deras ljud går inte att ta miste på. 

Det var två stycken som höll på med någon slags exalterad parflygning. Fulla av vårkänslor får man anta.

De böljade fram över den molntunga himlen och gjorde häftiga dyk emellanåt. Avståndet var dock långt och det är inte så kul med en gråvit himmel i bakgrunden.

Det fanns fler tofsvipor och det är en större utmaning att fånga dem flygande mot en varierad bakgrund med terräng, buskar och träd. En utmaning även för kamerans autofokus att hänga med. Jag hade den inställd på långsam seriebildtagning (12 bilder/s), för att det inte skulle bli så sanslöst många bilder. Det visade sej vara ganska lagom för tofsvipor i flykt. Sedan var det bara att montera ihop flygserierna.

Bilden består alltså av lika många bilder som det är tofsvipor.

Ibland gick det lite långsammare längs marken.

För det mesta lyckades kamerans autofokus hålla fåglarna i någorlunda fokus genom en serie på 8-10 ibland 12 bilder. Men det fungerade inte alltid att lägga ihop dem.

En serie på 1/2 sekund. Det går undan med tofsvipor. Inställningar i övrigt var 500 mm, f/7,1, 1/2500s och ISO 4000.

I morgon är det fredag, och det ska komma snö...

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-04 20:24 | Läst 1067 ggr. | Permalink | Kommentarer (18) | Kommentera

Fotofika med gäster från Gävle

Lördag förmiddag, strax efter klockan 10 vid Svandammen i Uppsala. Kajan är mitt uppe i sitt lördagsbad när jag kommer till platsen.

Nu får den bråttom att avsluta badandet och signalerar även till sin kompis som sitter på skylten.

Här sitter polarn och väntar på information om dagens fotofika. När kommer de egentligen?

Här sitter kajans alla kusiner, sysslingar, pysslingar och bara väntar.

" - MEN! Du måste ta bort plasten fattar du väl! Hur kan du vända ryggen till utan att först ta bort plasten! "

Det är ovanligt många kajor på plats vid Fågelsången och här är det en man som vet hur man ska vara beväpnad för att få fika utan alltför närgångna fjäderfän. Det roliga var att det här är också en gymnasiekompis till Torbjörn, som kommit från Gävle för att fika. Vi hade precis hittat ett bord när de två började prata med varandra. 

Torbjörn hade också med sej trevlig sällskap men tyvärr dök inga andra fikasugna fotografer upp. Kanske var det de stora arrangemangen i Stockholm som bidrog eller så är ni andra fortfarande på semesterresa. Vi hade i alla fall en mycket trevlig pratstund då Torbjörn har bott i Knivsta, där jag bor nu och sedan några år tillbaka flyttat till Gävle, där jag växte upp. Han jobbade dessutom på samma arbetsplats som jag gör nu. Vi hade alltså en hel del att stämma av :-)

Kajorna fanns överallt och här försöker en liten tjej schasa bort några som hon tycket kom lite för nära. 

Det fanns också gråsparvar och eftersom Bob nyligen funderade över var de tagit vägen kan jag visa att det finns i alla fall ett gäng utanför konditori Fågelsången i Uppsala. Men det är nästan bara den sortens platser som man ser dem på numera. Pilfinkar verkar det dock finnas betydligt fler av och de ser jag dagligen hemma.

Hälsningar Lena

Postat 2023-08-06 14:28 | Läst 823 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Kajornas samvaro och slutet för en björktrast

En vecka med lediga dagar och flera vändor i naturen, men väldigt dåligt utdelning fotomässigt. Jag har sett turkduvor, bändelkorsnäbb, fjällvråk och idag en sparvhök, men på alldeles för långt avstånd eller bakom störande grenar. Några kajor fastnade på minneskortet idag, bara för att de satt där så fint i snöfallet och såg ut som ett gammalt gift par som inte längre har något att prata om. Fast på första bilden uppmärksammar i alla fall den ena parten att den andra fixat tånaglarna inför helgen. 

" - OJ, nu jagar den igen....ser du hur den rör till det hos trastarna...tur att vi håller till här lite vid sidan av. Kråkorna är nog inte så dumma som grannar heller, eller vad tror du?" 

" - Ser du vad fint det snöar älskling, ska vi inte hitta på något mysigt ställe till kvällen, fixa lite mat från hamburgerstället och...ja, du vet...fredagsmys.  

" - Jasså... du måste träffa polarna...men jag tänker i alla fall inte äta helgrester ikväll...jag vill ha något gott."

" - Mmmm, men jag kanske kan ta med något hem efteråt...och ladan här blir väl bra. Tak över huvudet i alla fall..."

I bland räcker det med en blick, eller vad tycker ni? 

Här kommer i alla fall sparvhöken som slog till vid kajornas tillhåll idag. Man kan se att den har något med fötter i sina klor. Om ni funderar över utsnittet så blir det så här ibland. Det får illustrera resultatet man får då man slänger iväg några "skott" på något som kommer flygande i väldigt hög fart på för långt avstånd (bilden är förstås beskuren men utsnittet liknar originalet). Om man har tur får man tillräckligt med skärpa för att i alla fall kunna avgöra art. 

Här ser man lite mer av bytet och på den sista bilden som är beskuren mer än den tål kan man t o m artbestämma bytet, en björktrast. Det underlättar om man dessutom sett att det uppehöll sej ca 100 björktrastar på vallen i närheten. 

Det känns bra med fredag...fast jag var ledig för två dagar sedan. Bra att inte gå ut så hårt efter helgerna...

Hälsningar Lena

Postat 2021-01-08 16:22 | Läst 1428 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera
1 2 Nästa