Fem x fisktärnor

Mitt i allt det färggranna och vårsprudlande bjuder jag på fem diskreta fisktärnor. Lite hight key och svartvitt. Håll till godo. 

Hälsningar Lena

Min vitsippstolkning

Det blir alltid några bilder på vitsippor varje år, precis som på de blå. Min tolkning för i år ser ut så här. Jag mötte också min första fästing då jag tog dessa bilder. 

Det var fortfarande lite dagg på halvskuggiga platser när jag jag tog bilderna.

Kolla in den lilla spindeln som hänger i denna sippa. Tyvärr ville den inte vara med på bild mer än så här. 

Hälsningar Lena

Varnhems klosterkyrka och charmigaste doppingdansen

Jag kom inte längre än till Varnhem på min hemresa från Hornborgasjön, ca 11 km. Jag skulle bara kolla in en damm, men när jag fick syn på kyrkan insåg jag att den krävde en utökad rundvandring. 

Klosterkyrkan har sitt ursprung från 1100-talet men restaurerades under 1600-talet av Magnus Gabriel De la Gardie. Då den fick sin praktfulla barockstil. Han, liksom Birger Jarl och enligt traditionen även fyra medeltida kungar är begravda i kyrkan.

När jag gick runt kyrkan hamnade jag mitt i en klosterruinen. Här är jag tydligen på väg in i klostrets fängelse. Det var cisterciensermunkar som kom till Varnhem 1150 och med abboten Henrik anlade klostret, som då hade en romansk-gotisk prägel.  

I klostrets kök kunde jag nästan föreställa mej hur munkarna jobbade med att laga mat och baka bröd. Undrar om de hade "klosterost". Det pågick en guidad tur genom ruinen men jag kunde inte haka på den för både medelåldern och klädstilen i den gruppen gjorde att jag inte kunde passa in obemärkt. Annars hade det varit intressant att höra lite mer. 

Det var en imponerande byggnad och ruinerna gjorde det till mer än bara en stor kyrka. 

Vårvädret var strålande och löven var på god väg.

En nötväcka satt plötsligt på en stolpe och eftersom jag precis bytt objektiv på kameran kunde jag inte motstå den. Det var något gott i en spricka i stolpen.

En kaja inspekterade ett av de enkla fikaborden i ett område vid kyrkan där man verkade hålla på med anläggningen av mer rabatter och gräsytor. Här fanns också en damm med en hel del fågelliv. En skådare/vandrare som jag mötte i ett av gömslena vid Hornborgasjön sa att det fanns väldigt många svarthakedoppingar i denna pöl, vilket var anledningen till att jag stannade till.  

Det fanns flera par (minst sex) och de var mycket aktiva. Jag fick också se dem pardansa med sjögräs i näbbarna på ett sätt som jag aldrig fått se förut. Trots att dammen var rätt liten befanns sej dock doppingarna på långt avstånd och det hade krävs ca 1000 mm brännvidd för att få bra bilder på dem. Här kommer i alla fall två serier på de dansande fåglarna. 

Innan denna del av dansen bockade och bugade de en hel del mot varandra och det har jag sett förut. Sedan dök båda fåglarna och kom upp med sjögräset. Varpå de åter möttes och simmade iväg tillsammans med så pass hög fart att de reste sej ur vattnet. 

Sen satte jag mej i bilen och körde hem. 

Hälsningar Lena

Hornborgasjön del II

Efter mötet med Joakim och Maja övernattade jag på parkeringen vid Naturum. När klockan ringde vid 04 på morgonen såg det ut så här. Det var vindstilla och runt nollan.

Jag kom ihåg att reducera larmnivån i bilen innan jag låste in mej kvällen innan men nu på morgonen glömde jag helt bort att låsa upp med nyckeln innan jag öppnade dörren. Hoppsan! Men jag fick tyst på det snabbt. Det var en strålande vacker morgon.

Jag gick på spången vid Naturum och lyssnade på alla fågelljud. Två rödbenor parade sej en bit ut i grönskan, men det var inte lönt att försöka få dem på bild. 

Passerade grågåsen som ligger på ägg precis vid Naturum. Jag är inte så nära som det ser ut. Fågeln ligger på en liten ö och man passerar ovanför, på en upphöjd spång. Byggnaden står på pålar i vattnet. Det brukar alltid ligga en gås här vid denna tid på året så platsen är nog populär, trots att den är på första parkett för besökare.

Jag gick till "doppinggömslet" och visst fanns där doppingar, men det var skrattmåsarna som bjöd på mest skådespel. De byggde för fullt och aktiviteten var hög fast solen knappt nått över horisonten.

Det fanns de som verkligen tog i när det gällde insamlandet av bomaterial.

Det var flera fåglar som försökte bärga denna pinne men som gav upp. Till slut är det en envis mås som lyckas dra den mot flotten med bon.

Där möttes den av förtjusta utrop (min tolkning, det var förstås höga skrän).

Mitt i byggandet var det också de som jobbade på att föra sina gener vidare, helt oblygt mitt i kolonin.

Naturum sett från doppinggömslet. Man kan ana gåsen mellan pålarna till höger. 

Precis innan jag lämnade gömslet kom ett gäng viggar inflygande.

Solen hade nu nått en bra bit upp på himlen och gryningsmagin var borta.  Jag letade upp en plats i lä och åt frukost med en sädesärla. Den byggde också på sin bostad.

Den här sädesärlan ser ut att ha hittat en tuss med hundhår. Den hade bråttom hem med sitt fynd.

Det var fortfarande full fart på rödbenorna när jag passerade på spången. Nu med betydligt mer ljus än i morse.

Förutom rödbenan såg jag grönbenor, skedand, drillsnäppa, brushanar, gulärla, kricka, olika sorters gäss, skarv, skäggdoppingar, knölsvan mm, men det räcker nog så här.

Strax före lunch påbörjade jag hemresan som inledningsvis gick längs småvägar genom ett fantastiskt vackert landskap. Jag kom inte så långt.

Hälsningar Lena

Ska det va senap på korven?

" - Jag vill ha varmkorv! "

" - Precis lagom grillad, med lite ketchup...du kan få brödet. "

" - Senap på korven? Neeej....du kan väl ta senap på brödet? "

" - Nu räcker det med senap!"

" - Är korven varm? Är det därför du bara sitter där och vaktar den? "

Det fanns förstås Majakorv utan varken senap eller ketchup. Hon tyckte antagligen inte att det var tillräckligt, men det var precis lagom för en golden retriever. Hon och hennes husse har antagligen inte hört sketchen om "senap på korven", men jag tror att det finns flera läsare här bland bloggarna som minns den.

Hälsningar Lena