7/100 Vad gör örnar när de inte bråkar om maten ?

1. De sitter faktiskt ganska mycket stilla och tittar sej omkring. Det här var inte den mest populära utposten, men jag visar denna bild för jag vill gärna veta om det är en kungsörn.

2. De sitter även på marken. Här är det blöta havsörnar (tror jag). De blöta fjädrarna gjorde att mycket vitt framträdde både på halsen och bröstet.

3. Det här gamla trädet var en omtyckt plats att sitta på, precis framför gömslet, helt förträffligt.

4. Här uppstod ibland viss konkurrens...och jag förberedde mej på att det skulle bli en kraftmätning....

5....men inte denna gång. Dessa två kunde visst samsas. Undrar om den främre är kungsörn, den ser mindre ut?

6. Korpen hade dock inte en chans att få sitta kvar.

7. Hur lätt är det att bevara sin elegans i det här busvädret.

8. Men ibland måste man ju försöka rätta till fjädrarna i alla fall.

9. Det här tolkar jag som hygienbestyr. Den hade precis suttit en lång stund och snaskat på något och flög sedan till denna plats för att stryka näbben och huvudet mot grenen, upprepade gånger.

10. De tillbringade en del tid med att äta. Då var de ofta terroriserade av korpar som bl a ryckte dem i stjärtfjädrarna. Jag lyckades inte fånga det på bild men jag vet att Sirpa visade det i ett inlägg. Korparna hade ständig tillgång till maten (åt hela tiden) och jag tror inte att de gjorde detta för att köra bort örnarna från åteln. De såg mest ut som att det gjorde det för att retas...

11. Här har den gamle spanat in resterna av en räv, korpen till höger skulle förstås också vara med.

12. Om ni förstorar den här bilden kan man riktigt se irritationen i örnens ögon (åtminstone med lite fantasi).

13. Mot slutet av dagen satte sig örnar även på denna brända utkiksplats. Nu var de så nära gömslet att jag var tvungen att vrida kameran till stående format och det var ändå på håret att jag fick med båda.

14. Som tur var hade jag återgått till liggande format när den här kom farande. Det blev ändå flera bilder då den är rejält vingklippt.

15. Man kan ju bara sitta och njuta när man har detta framför sej. Efter några SMS till Daniel och viss oro för om jag skulle köra fast i skogen, kom han ut med sin bil och gjorde ett spår. Tack för det! Det hade varit värre att komma ut i kolmörker och försöka få loss en stor SAAB som fastnat. En toppendag som slutade på bästa sätt.

16. Fyll gärna i ni som är bra på att se skillnad på dessa stiliga fåglar. Jag har numrerat bilderna i detta inlägg för att det ska vara lättare (nummer under bilden).

Det var allt för den här gången,

Hälsningar Lena

Bilderna är tagna i ett gömsle utanför Sala som drivs av Birdsafarisweden. Andra inlägg från samma plats finns här.

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/6-100-en-heldag-med-ornar.htm

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/4-100-havsorn-i-sno.htm

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/3-100-orngomsle-en-ny-chans.htm

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/de-mytomspunna.htm

6/100 En heldag med örnar

När jag kommit på plats i gömslet efter en irrfärd på mörka skogsvägar var det förstås korpen som var först ut på scen. Gryningsljuset var på väg och jag hörde deras typiska läten utanför gömslet.

Jag hade fått en ny chans av Daniel Green på Birdsafarisweden att sitta i deras fina gömsle utanför Sala. Det var ju lätt nu då jag kunde "hitta dit själv"...Med Daniels beskrivning på en papperslapp i handen körde jag ut vid femtiden och kom allt längre ut på de små snötäckta skogsvägarna. Då får jag plötsligt en bil bakom mej....Jag har bott 10 år i ett torp ute i skogen och är inte mörkrädd, men en bil där kändes läskigt...Jag körde åt sidan och den passerade, en mindre firmabil. Jag andas ut och missar förstås att jag står vid avtagsvägen till gömslet...nåja, jag kom på det ganska snart.

Efter ett par SMS till Daniel fick jag även igång gasolbrännaren och jag kunde känna hur den goa värmen spred sej. Första örnkontakten fick jag redan 07:45. Ljuset var inte det bästa och det snöade.

Ganska snart var där två örnar och från ca klockan 10 hade jag full show framför gömslet i stort sett hela dagen. Jag fick en liten paus mellan 13:00 och 13:20 då jag passade på att äta lunch. Snön föll och det var en helt fantastik dag (enligt SMHI regnade det, men de har ju haft fel förr).

Örnarna kom närmare gömslet. Jag tycker det är svårt att skilja unga havsörnar och kungsörnar åt men den här pampiga havsörnen tvekar jag inte över.

Under inflygning,... snöflingorna fortsatte falla.

Korparna var där hela tiden och det blev en del scener med korpar och örnar på marken. Örnarna rör sej också på ett väldigt skönt sätt på marken. Jag får nog återkomma till detta i ett annat inlägg.

Den här gamlingen gav mej nog de finaste bilderna (med bara en fågel). Bilden jag la ut i fredags är samma örn, bara några rutor tidigare.

En äldre havsörn utan märkning. Tänk så intressant det varit att få veta något om den...men utan ringar får den vara anonym.

Här är det fem örnar i bild, de två närmast är havsörnar. Jag tror att det var 10 eller 11 olika individer som visade sig under dagen. Osäker på om där var någon kungsörn.

Det uppstod förstås en del tumult mellan fåglarna och jag låter några bilder tala för sej själva. Fötterna är deras främsta vapen, men det var aldrig någon riktigt kamp, bara styrkedemonstrationer. Friska svenska (skandinaviska) örnar som kivas om åtelrester som räcker till alla. Det är bara att njuta. 

Det var inte helt lätt att hålla dem inom bildrutan trots att jag bara hade 420 mm på min Canon 5D mark III. Det är stora fåglar när de börjar flaxa runt.

Här kommer ett par bilder lite längre ut från gömslet. Ibland rök det korpar åt alla håll när örnarna började bråka.

Här har gamlingen bestämt sej för att försvara en samling goda ben. Det gick bra.

De gamla örnarna var dock inte alls svåra att jaga bort från godsakerna om någon annan ville ha. Det var nog för att det fanns annat att tillgå bara man var villig att flytta sej en bit.

Snön fortsatte vräka ner och jag började fundera över om jag skulle ta kunna ta mej därifrån vid dagens slut....Plötsligt saknade jag min "jeep" som jag sålde när jag blev villaägare i Knivsta.

Havsörnarna har nog lite vårkänslor för jag fick höra dem flera gånger under dagen. Återkommer inom kort med några fler bilder. Det finns mer att visa än bara örnar som flyger och bråkar med varandra.

Hej så länge,

Lena

5/100 Fotofika ur fikaperspektivet, med en analog touche

Fotofika på Fågelsången och idag tänkte jag fokusera mer på det vi har på bordet framför oss, inte kamerorna, utan det vi fikar. Jag erkänner direkt att detta inte var min fotoidé utan det var semmelätaren Peter själv som tog initiativet.

Anders kanelbulle som blev fel men som var rätt god ändå.

Danne slår till med en ordentlig semla med svart kaffe.

Den här drycken tror jag är baserad på kaffe.....

Oj hoppsan! Helt plötsligt kan jag inte hålla mej till mitt tema. En kamera som ska laddas med en filmrulle....hur var det nu man gjorde....

Annas flinka fingrar tvekar inte ett ögonblick och så var det laddat och klart. Det ska bli kul att se resultatet på ett kommande fotofika.

Anders lät sig väl smaka...

Det här är en riktigt god macka med avocado, brieost och soltorkade tomater, samt lite annat. Serveras med kamera och kaffe.

Morotskaka, smörgås, cola och kamera (Claes Canon).

Raunis wienerbröd, och hon har en helt annan bild "av denna bild".

Oj, det blev en selfie. Den får avsluta dagens härliga fotofika.

Efter semestern har kajan bestämt sej för att jobba på distans...vi får se om jag kan övertyga den att komma ner till nästa fika.

Hälsningar Lena

4/100 Havsörn i snö

Jag fick en ny chans i örngömslet och idag kom örnarna....och snön...återkommer inom kort. Först ska jag gå på fotofika i Uppsala :-)

Hälsningar Lena

3/100 Örngömsle, en ny chans

Jag hade en semesterdag förra veckan för att sitta i ett örngömsle som man kan boka via Birdsafari Sweden. Det var Sirpas härliga inlägg för några veckor sedan som gjorde mej sugen att sitta en dag.  

Det var en strålande dag och visst fanns det örn. Jag hade som mest 8 stycken inom synhåll (både kungsörn och havsörn) men just denna dag kom de aldrig ner till gömslet. När klockan var tio i fem och solen var på väg att gå ner höll de till i en träddunge en bra bit från gömslet.

Då trodde jag de skulle komma fram men icke. I söndags fick jag ett SMS från Daniel med ett mycket generöst erbjudande att sitta en dag till....Genom att jobba lite hemma kunde jag klämma in en semesterdag denna vecka. Det blir i morgon fredag och vi får se hur det går...

Hälsningar Lena

PS. Kajan kommer hem från långsemestern lagom till fotofikat på lördag, Fågelsången 10:30.