En annan sorts matstation

Under vårt korta besök i San Diego tillbringade vi en del tid i hamnen utanför vårt hotell. Fiskebåtar för turister kom in och la ut morgon, eftermiddag och kväll. När en båt kommit in och turisterna embarkerat med sina spön och fångstpåsar, samlades det lokala fågellivet för att festa på resterna.

Förutom måsar och trutar fanns det vita långbenta fåglar som jag tror är snöhäger. Mycket mindre än gråhäger (som ofta stod i vattenbrynet), med svarta ben och gula fötter. De såg lite roliga ut när det blåste.

Dessutom fanns det förstås en hel del pelikaner. Brun pelikan är vanlig i södra och västra USAs kustregioner. De är stora fåglar med ett vingspann på mellan 1,8-2,5 m som kan väga drygt 5 kg.    

Storleken och vikten gör att de är både vingliga och klumpiga vid t ex inflygning och landing.

Pelikanerna var väldigt intresserade av det som spolades ut från båtens däck vid rengöring. Vattnet och fiskresterna rann ut genom ett par hål i aktern. En konkurrent om dessa rester var förstås sjölejonen, som visste precis var maten brukar komma ut.

" - Vad tycks? Är jag inte stilig ? "

Inte riktigt fullvuxen än tror jag men ganska pampig ändå.

" - Hur dumma tror dom att vi är? Skulle inte Jag kunna hantera en larvig lina på mitt favoriträcke. " 

Om någon har ett förslag på vad detta är får ni gärna skriva en rad. Den hade inte heller några problem med linan som satt uppspänd på räckena (som vi tror var uppsatt för att förhindra fåglarna att sitta där).

Från vår utkiksplats på Mitch´s Seafood såg vi pelikanerna posera för fotografer.

Om man var mindre än en pelikan och lagom kaxig fanns det andra sätt att livnära sej än att bara äta betesfisk och rens. T ex genom att slå sig ner på verandan utanför Mitch´s Seafood. 

Hälsningar Lena

Nu är hela restaurangen öppen!

Vi har matat småfåglarna provisoriskt sedan september men i helgen har min sambo färdigställt hela fågelrestaurangen. Alla automater är på plats utom en. Först på plats i lördagsmorse var två rådjur men då var inte kameran framme. De åt mest äpplen. Sedan kom den här lurviga gynnaren. Det gick undan och skärpan blev därefter...

Den klängde runt hela automaten och stoppade in nosen i hålen för att komma åt de skalade och krossade solrosfröna. Det gick inte så bra...Korre har sin egen automat men den måste lista ut hur man öppnar locket.

Pilfinkarna parkerade i automaten med hampfrön. De kunde naturligtvis inte hålla sams. 

Flygande pilfink i dåligt ljus. ISO 2000, 1/320 s

Några grönfinkar hittade solrosfröna och de kan inte heller hållas sams, fast det fanns gott om lediga sittplatser.

Vi har en stor familj med talgoxar. Den här sitter bara ett par meter från köksfönstret.

Blåmesarna är också ett stort och troget gäng som äter i restaurangen dagligen.

Talltita eller entita, det är den ständiga frågan. Vi har flera som kommer på besök.

Tofsmesen tittade förbi och det gick som vanligt väldigt fort. Det brukar vara två och ibland tre som kommer förbi och nappar åt sej något gott.

Dagens överraskning var den här fina stenknäcken som satt i häcken och kollade på ruschen i restaurangen. Den spanade nog efter den enda automat som inte är på plats. En gammal sak som min pappa gjort (han gick bort 1996). Vi brukar ha hela solrosfrön i den och stenknäcken gillar att sitta där. Likaså nötväckan och de enstaka domherrar som kommer på besök ibland.  

Restaurangen är sålunda officiellt öppen !

Hälsningar Lena

Änglar, finns dom?...

...i så fall bor de grannar med Mall of Scandinavia,
hälsningar Lena

En mörk dag

Jag hade ett annat blogginlägg men det kändes helt fel. Händelserna i Frankrike lämnar ingen oberörd. Som Eva skrev. Det finns inte ord...

Lena

I morgon är det fredag....

Förra fredagen åt vi rester till middag....hummersmörgås. Inga dekorativa bitar kvar men väldigt gott!

Resterna kom från denna middag. Allahelgonahelgen är vår sista dykhelg för säsongen. Då är vi på västkusten, dyker på Väderöarna och äter hummer med trevliga dykkompisar.

En flaska Bollinger passar bra till hummern. Det har också blivit en tradition. Det var sjunde året i rad som vi åt denna enkla men utsökta måltid hos "DykLeif" i Hamburgsund.

Vi var inte så många i år men stämningen var god och hummern smakade utmärkt. Den var också väldigt stor....så det blev rester....En vecka i frysen var helt OK. Det blev fina smörgåsar. I morgon är det fredag igen. Veckan har varit tung och i morgon kväll blir det betydligt enklare. Sushi take away...

Hälsningar Lena