Fotofika och kajans första vårdopp

Dagens fotofika började utanför Fågelsången, vid dammen med fåglarna. Det fanns en del underhållning att hämta även där...

Den underliga anden som enligt fågelexperten i gänget (Hannu) inte finns,... simmade fridfullt i pölen ...

Himla kul....

Jan-Olof, trogen bloggare och fotofantast, anslöt "fågelskådarna" för de viftade med sina kameror och tycktes ha trevligt. Vi behövde också lite draghjälp för att komma in till själva fikat....Men kajan då,... vad gör månadens fotofikakaja....?

" - Älskling, det känns lite kallt....bada... är du verkligen säker....du vet väl att det är fotofika idag. Jaha....de står ute allihopa och tittar på oss.......jag förstår.........

"- Spluuurrrrpp....."

"- Hua.... kallt! "

" - Fräscht älskling! Vad gör vi nu ? Fotofika brukar betyda wienerbröd....med choklad....räkmackor...ost...kakor, smulor , smaskens.....OK, hygien är viktigt. Jag håller med dej !"

" - Vatten i örat...Väl-Dig-T.... envist !" 

" - Kolla! Till och med skrattmåsarna är kå.....jag menar...kära."

" - Panerade andbröstfiléer med klyftpotatis, gräddsås....suck........brödsmulor och rå gräsand går också bra......och ett bad..... "

" - Det doftar huskey.....yummy.......

" - Hallå! Det behövs ju inte så mycket egentligen.....en go kompis, lite sol och en bra badplats...lite smarriga bitar till lunch (helst med smör)....vilken fin fotofika det blev !

Hälsningar Lena

Möten i träsket

Vi hade bokat en båttur i träsket men den blev framflyttad ett par timmar så vi började med en promenad. Våren hade kommit längre här än i Texas och träden var helt utslagna. Man kunde snabbt se att den frodiga naturen återtog förlorade ytor om ingen höll den tillbaka.

Som vanligt gick det inte att promenera hur som helst...

Från det gröna träskvattnet hördes en kakafoni av ljud från mängder av grodor. Det var däremot väldigt svårt att få syn på dessa grodor, även om det stack upp små ögon här och där . Den här lilla gröna var den enda som visade sig i sin helhet.

Jag böjde mej ofta ut över vattnet och spanade efter små grodor....plötsligt sa min sambo " - Ser du alligatorn ?" Den låg bara ca en meter från kanten och var helt stilla när jag försökte få syn på den. Vår första...

Ett annat djur som var betydligt lättare att få syn på var dessa. Jag måste erkänna att när vi såg den första, som uppehöll sej i frodig vass, tänkte jag "jösses vilken råtta !" Det var dock inte alls en råtta utan en sumpbäver (nutria). Kolla in simfötterna på denna.

Sumpbävern är en introducerad art i Louisiana och den är uppenbarligen tillräckligt smart för att inte bli alligatormat. Annars skulle den vara en fin munsbit på ca 5-10 kg. Det fanns gott om dem.

En och annan svamp växte på träden och vi hittade varningsskyltar för "poison ivy". Landskapet var fascinerande och vi gladde oss åt att myggen inte riktigt vaknat till liv ännu.

Det fanns en hel del fåglar och jag kommer tillbaka till dessa senare. Här en "snowy egret". De har ett underhållande sätt att jaga...

Den här vackra blå hägern fick vi också se mer av under vår vistelse i träsket.

Ooops,... den här låg i vattnet där vi parkerat bilen. Bara en liten...nu väntade träskbåten på oss.

Bye for now,

Lena

Från Knivsta till Atchafalaya basin

När vi lämnade Arlanda tidigt på morgonen den 21 mars såg det ut så här och det kändes helt rätt att lämna Sveriges "vårväder" ett par veckor. Vi åkte dock inte direkt till Karibien utan via London till Houston och slutligen Dallas, Texas.

Jag brukar inte bry mej nämnvärt vilken typ av flygplan vi sitter i men den här gången märkte t o m jag att det var en del som kändes annorlunda. Det var på den långa resan från London till Houston som det kunde se ut så här när man tittade ut genom de ovanligt stora flygplansfönstren. Utanför är det strålande sol men genom att trycka på en knapp blev rutan som ett filter. Den lite krökta vingen kanske någon också känner igen. Planet var en Boeing 787 Dreamliner. Bortsett från de läckra fönstren kan jag intyga att sätena för vanligt folk (dvs ekonomiklass) var förvånansvärt bekväma.

Hos min syster utanför Dallas var det lite bättre vår än hemma. Piff och Puff var helt galna...

...och det blev en hel del bilder av den här typen.

Min syster fyllde också år och hon fick en fotobok av mej med bilder från tiden när våra föräldrar var små och allt som vi gjort tillsammans fram till januari 2015 (ett axplock i alla fall).

När det blev måndag packade vi varsin väska, petade in Lafayette, Louisiana, i GPS: en och gav oss iväg. Min syster och svåger skulle jobba en vecka till innan den kunde ha semester så vi fick upptäcka själva. 

Lafayette ligger i USAs största våtmarksområde som heter Atchafalaya basin. På väg dit passerade vi ett antal intressanta platser, t ex Lena som låg strax utanför Alexandria. 

Från Lafayette hade vi fått en vägbeskrivning till den lilla orten Henderson och Basin Landing. Här var det träskbåt som gällde och alligatorerna lurade precis under ytan.

Fortsättning följer....

Lena

Jag kunde ha stannat längre....

....men nu är jag hemma igen !

Hälsningar Lena