Mitt Campus

Det här har varit mitt campus under väldigt många år; först som student, sedan som doktorand och nu som lärare och forskare. Mitt campus är kanske som vackrast under våren men det är inte så tokigt i vinterskrud heller.

Restaurangen "Syltan" är en gammal ladugård som restaurerats på en stilfullt sätt där mycket av den gamla ladugårdskänslan bevarats, både ute och inne. Det mindre "fårhuset" till höger inhyser numera en av studentkårerna.

På restaurangens "loft" finns en stor föreläsningssal där innertakets trädetaljer har bevarats. Jag borde nog ta lite bilder inne i detta hus någon gång.

Här finns en hel del byggnader som tydligt visar att det en gång var ett stort lantbruk på platsen.

Det är inte bara stora ladugårdar och lador som finns kvar utan även en del mindre förråd och detta lilla torp mitt på campus.

Utomhusföreläsningar, nja...inte nu kanske. Återkommer med en vårbild från denna plats. När solen börjar skina är detta ställe rätt poppis.

 Studenter och personal cyklar även till och från detta campus.

Så här fint har vi på vår innergård där vi sitter och fikar eller äter lunch när vädret tillåter. Träden är körsbärsträd och bären delar vi med fåglarna.

Bland de gamla byggnaderna reser sej nu ett antal nya, som läsare av Uppsala Nya Tidning säkert inte undgått att märka. För de som inte känner till detta universitet så är det Sveriges Lantbruksunivesitets campus i Uppsala. SLU har även campus på andra orter i landet, både i norr och i söder, men det här är mitt campus.

Hälsningar Lena

Skatornas taktik och en bofink

Idag var det dax för ny taktik för att fånga skatorna på bild. Jag gjorde som när jag fotograferar hundar ibland, bjuder på läckrare godis. Alltså bjöd jag de bevingade vännerna på smörgås med smör och ost (istället för bara bröd). Gissa vad småfåglarna tyckte om detta?

"Ost! Jag älskar ost!"

"Mums-i-mums, det gäller att få i sej så mycket det går.."

"Ooops, den trillade över kanten....."

"Sånt händer...det finns ju en bit till"

Småfåglarna frossade i smörgåsbitarna och skatorna iakttog på håll. Efter ett tag började jag se ett mönster. Talgoxarna tog gärna en hel bit smörgås i näbben och flög till den närliggande häcken för att äta den i lugn och ro. Det var då skatan slog till. Den gjorde då en lågflygning och skrämde talgoxen att tappa brödet, som den sedan kunde promenera fram och hämta under häcken (där det är för mörkt för att få bra bilder).

Plötsligt dyker det upp en ny gäst på plan. En bofink! Efter lite kollande på nätet visar det sig att äldre hannar tydligen inte flyttar, så det här är antagligen en sådan.

Plötsligt sitter det så en skata med en bit smörgås i näbben och jag tar snabbt några bilder. Tyvärr vänder den ryggen till och drar med sitt kap.

Men det finns också en bit smörgås med ost på marken och det är vad den här skatan är ute efter. Den traskar in från grannens tomt genom häcken...

....och får spel innan den hunnit fram till godbiten. Den flaxar till och flyger bort. Då har jag förstås en stor stolpe i vägen. 

Nu kunde jag inte sitta och titta på fåglarna längre. Det finns trots allt en del som behöver göras när man är ledig.

Men innan jag hinner lämna köket dyker det upp 8 sidensvansar. Vi brukar aldrig se sidensvansar i trädgården och det här är bara ett kortvarigt besök. Tyvärr var ljuset inte det bästa men jag tog några bilder till "arkivet".   

En del av min söndag

Hälsningar Lena

De luriga skatorna

Idag skulle jag minsann lura ner skatorna i trädgården för att få dem på bild. Jag tinade lite "skatsmaskens" i form av bröd och placerade ut på ett par lämpliga ställen. Lämpliga på så sätt att jag skulle få bra bilder från köksfönstret. Fullständigt olämpliga tyckte skatorna som kom förbi och spanade ett par gånger och tog en provbit. Däremot fanns det andra gäster som tyckte brödet såg intressant ut.

" Det ser ut som sånt där nyttigt bröd med frön i..."

"Yes! Ett skalat solrosfrö samt ett linfrö, jag hugger dessa"

"Nytt smaskens, är det någon som kollar?.."

"Macka utan pålägg, men den ser rätt OK ut...fullt med frön å sånt"

"Jag hugger en bit och provsmakar !"

Alltså, ny strategi för skatfoto i morgon.

Hälsningar Lena

ALIENS - finns dom....?

Inte just dessa kanske, men det finns finns fortfarande "vita fläckar" på kartan i de djupa haven och som döljer främmande arter som ingen ännu har skådat.

Djuren ovan är ett axplock från 10-35 m djup.

Ha en fin helg

Lena

Our monochromatic friend...

...också känd som Pica pica.

Under våren och sommaren 2011 hade vi en mycket talför ung skata som huserade i vår trädgård. Vi misstänkte att han (troligen en han i alla fall) inte lyckats hitta någon flickvän under vintern och helt enkelt var ensam. Skator bildar par för livet men denna var solo. Han älskade ostbågar och gömde brödbitar under takpannorna hos grannen. Fortfarande när vi har en skata i trädgården hoppas jag att det är vår svartvita vän som tittar in, trots att han nu antagligen är stadgad. Kanske är det just den skatan som lärt sej att sitta på automaten med hampfrön och sedan sträcka sej runt hela automaten för att plocka frön ur den lilla öppningen. Jag väntar tålmodigt på helgerna för att fånga det på bild.

Ha en bra kväll

Lena