Vinter i hagen

På min väg till och från jobbet passerar jag en hage där det går fem stora ardennerhästar. Så här års är det tyvärr mörkt både när jag åker till och från jobbet. Idag när solen tittade fram tog jag en tur till hagen.

Det här är min favorit. En pampig valack som någon tålmodigt borstar manen på.

Han är också den mest nyfikna av dem och kan inte motstå att komma och kolla vad som pågår brevid staketet. Idag hade jag  mitt fasta 300 mm på kameran så det blev lite väl tajt när han kom ända fram.

Mor och son närmar sej varandra.

Ett av de andra stona vill också vara med i centrum en stund.

Det är dock dessa två, mor och son, som visar upp sej mest idag.

De putsar, gnussar och smånafsar på varandra. Helt oemotståndliga. Jag provar lite svartvitt för den vita snön med hästarnas röda toner blev lite besynnerlig.

Det är stora hästkrafter och det blir uppenbart när det finns en människa att jämföra med. Stora, snälla och alltför ovanliga på den svenska landsbygden numera.

Hälsningar Lena  

Vinter

Strax innan jag åkte till Texas var naturen täckt av ett vackert täcke med gnistrande snö.

Mycket har smält bort men vi befinner oss ändå mitt i vintern fortfarande.

I natt föll det lite nysnö och plötsligt ändras konturerna i naturen igen.

"Snö kan väl vara OK men vi behöver inte vara ute så länge" tycker min kollegas lilla hund som trivs mycket bra brevid elementet under hennes skrivbord.

De stora hästarna på Tuna gård tycks trivas ute i snön.

Det är väl OK med vinter så länge någon serverar hö på kvällskvisten.

Trevlig helg

Lena

LUCY

Varje år runt runt jul är min syster gojvakt åt en kompis och en grön goja vid namn Lucy intar köksbänken. Lucy snackar en hel del och har även andra verbala sätt att påkalla uppmärksamhet. Hon kan också nysa och låta som en kortvågsradio. Hunden i huset är vansinningt avundsjuk och kommer så fort någon pratar med fågeln.

Lucy fick förstås också vara modell i en fotosession. Jag har bara fotograferat papegojporträtt en gång förut. Eftersom jag inte ville använda blixt blev det fönsterljus, lite högre ISO och aningens kort skärpedjup. Lucy satt inte stilla på order direkt, men tycktes ändå gilla läget.

Det blev förstås en oerhörd massa bilder och Lucy verkade trivas med att stå i centrum.

Hälsningar Lena

Långhelg i Stockholms skärgård - utan dykutrustning!

Är nu åter tillbaka efter en långhelg på en ö i Stockholm skärgård. Det är en årlig familjesammankomst som blivit en tradition och även detta år fick vi en fin helg med soliga klippor och bad. Dock lite småkallt i vattnet, men det hindrade inte de yngre familjemedlemmarna från att hoppa i och till slut kom alla i vattnet. En vedeldad bastu hjälpte. I år hade jag med mej undervattenhuset till kameran, med en port för vidvinkelfotografering, samt mask och snorkel. Tänkte passa på att experimentera lite på riktigt grunt vatten.

 Vid klippkanten hittade jag stim med vad jag tror är spigg. Här guppade jag runt en lång stund och försökte fånga solljuset och småspiggarna med lite blå himmel genom ytan.  De två yngsta badarna ville gärna vara med och kolla in småfiskarna.

På lördagen dök det upp en familj med en spansk vattenhund. Den älskade att bada och jag fick en trevlig modell att experimentera med. Jag har föröskt fotografera simmande hund förut och det är vädligt knepigt att få till exponering och skärpa ordentligt på hela hunden.

 Den här hunden doppade ibland ner hela huvudet då den simmade men jag lyckades aldrig fånga det på bild som jag ville ha det. Hunden var 11 år, vilket den inte tycktes medveten om själv, men husse fick begränsa simturerna efter en stund.

 Den simmade glatt efter småpinnar och kottar och struntade fullständigt i den närgångna fotografen.

Trots det kalla vattnet lyckades jag övertala det unga paret att agera undervattens-modeller. Det är betydligt svårare än det kanske ser ut, då det gäller att se avslappnad ut fast man håller andan och agera på order utan att flyta upp. De skötte sej utmärlt för att vara första gången.

 På lördag eftermiddag var hela gänget nyfikna på vad jag hade lyckats fotografera och eftersom jag inte hade tankat ner bilderna på en dator fick de titta på kamerans display. Medvetet hade jag sparat några bilder på en stor gädda på minneskortet (från förra helgens dyk i Storaxen). Jag hade också simmat i vassen en stund för att göra detta mer trovärdigt och visade vilken cool gädda det fanns som lurade helt nära. Morfar, barn och barnbarn skulle plötsligt alla fiska innan middag! He, he....det blev några grillade abborrar som extra tillbehör vid middagen och en trevlig historia vid bordet. 

Ha en bra kväll

Lena