Hunden i människans tjänst

Det finns jakthundar, sökhundar, olika sorters polishundar, kadaver- och bombhundar, ledarhundar, vallhundar, lavinhundar och .....

...så finns det hundar som Fenix, vars huvudsakliga uppgift i livet är att vara söt... 

...och naturligtvis en snäll och trogen sällskapshund. Nu kan man t o m få vara det som tjänstehund inom vård och äldreomsorg sk vårdhund. Människor som har hund mår bättre och det är inte bara promenaderna, bara att klappa och umgås med hunden bidrar till hälsan och ger mer meningsfullhet i vardagen.

Ofta är det raser som vi inte direkt förknippar med tjänstehundar som t ex en whippet som känner av när husse är på väg att få ett epilepsianfall, dvärpudeln som lugnar patienterna i väntrummet hos tandläkaren, eller spanieln som jobbar som vårdhund. 

Fenix är inte tjänstehund men vaktar en av mina arbetskamrater på sitt tjänsterum dagligen. Han var på besök hos oss i helgen...

...och det går ju inte att låta bli att ta några bilder när man ser denna uppsyn.

Hälsningar Lena

Barnledig tik besöker jobbet

I normala fall träffar jag Tosca varje dag på jobbet men sedan en tid tillbaka har hon varit barnledig. Idag skulle hantverkare jobba hemma och då fick Tosca komma med till jobbet med sina två valpar. En ny värld öppnade sej för de små...

" - Coolt ställe, det finns grönsaker här..."

" - Mamma är med, det känns tryggt."

" Kom igen, jag trycker till lite på näsan !!!"

" - Vågen syrran !!! Vågen..."

" - Puh, va jobbigt det blev..."

" - Det finns mycket nytt här, mycket mums...."

" - Touch base....mamma...."

" Luktar rätt mamma. "

" - HOPP Å LEK !!!"

" - Följa John...."

" - Ooufhh, inte i magen....vi måste vara snälla nu om vi ska få komma tillbaka hit igen. Tänk på framtiden syrran, jag vill minsann ha ett jobb att åka till, vill inte du ?"

Over and out,

Lena

Höjden av förnedring

" - Kunde inte min matte lista ut att jag skulle bli solbränd av att vara på den här ön ?! "

" - Jag har visserligen tillgång till internet och TV hela dagarna, men det är ju en fråga om vad man prioriterar. Det här med vildmarksliv är ju inte direkt sånt som Ophra berör särskilt ofta...inte Rexar heller för den delen..."

Go´eftermiddag,

Lena

En Rex i skärgården

En T. Rex kanske ni tänker (de som har fantasi i alla fall), men inte riktigt. Men ett rovdjur i alla fall (under förutsättning att kycklingen är död, benfri och skuren i portionsbitar). Det rör sej alltså om en katt, en liten raskatt som älskar värme, släta golv och mjuka sängar med duntäcken och plötsligt blir utsläppt på en skärgårdsö.

" - Matte....? Är det tänkt att jag ska gå ut här? Bara rakt ut i det där läskiga....barren? Är det härifrån kottar kommer ? "

" - Jag blir orolig av allt det där blå, det finns ju överallt runt oss känns det som..."

" - Det här varma släta som jag går på nu känns ju OK. Rätt coolt faktiskt....jag tassar vidare. Lite Rosa Pantern tema i högtalarna skulle sitta fint nu..."

" - IiiiaaHA ! Jag tog den, total nedläggning. Takterna sitter i och ingen tar Tyson utan strid. " 

" - Fintar, hugger och manövrerar ut..."

" - Lite liv i den ännu, men den ger snart upp. "

"- Besegrad ! Va, vaddå KOM HÄR jag är väl inge hund eller ??? "

" - Jag måste sträcka på mej, ......mmmmmm, fint i solen. "

" - The hunter is loose....om det inte vore för dessa barr..."

" - Klippor OK, altanen OK men det här sticksiga gräset med stora barr är inte OK ! "

" - Uhhh, matte .....de kryper något här, på rad...?"

" Oiii, de bits ! Här tänker jag inte stanna ! "

" The Mighty Grey Ghost is hunting again.....å andra sidan så är stugdörren öppen...."

" - Åh,..... jag drömde just en så läskig dröm...."

That´s all for now,

Lena

Med sammetsmjuka öron...

Helgens aktiviteter i Säter bjöd på många trevliga möten med både folk och fä. Jag fick ett generöst erbjudande att bo hos Marianne och hennes man Ulf och hon hade "varnat" mej för att de hade en ganska ung hund. En Bayersk viltspårhund, 2 år gammal. Jag försäkrade henne om att jag inte är allergisk, snarare tvärtom, att jag verkligen gillar hundar. Jag har aldrig träffat en Bayersk viltspårhund och tänkte nog inte så mycket på det. Tills jag mötte honom... 

En stor personlighet med de vackraste bruna ögon och aningen "för stora" sammetsmjuka öron mötte mej i hallen när jag kom till Mariannes hus. Med risk för att stava fullkomligt fel avstår jag från att skriva ut hans namn. Han hälsade med några voff, som sig bör när man är husets vakthund, sedan var jag tydligen välkommen in.  

Med full bländaröppning och på gränsen till för lång slutartid försökte jag fånga lite av hans fina personlighet och mjuka sätt (och mjuka öron).

Högt avgudade husse rör sej bakom min rygg.

Det sammetsmjuka kostymen var lite stor här och där...men ett och annat veck skadar inte. " - Det syns ju bara när jag ligger och gosar i fåtöljen."

" - Tro nu inte att jag är en soffpotatis, jag har minsann jaktmeriter så det förslår redan nu. Men det är väl inte fel att njuta när tillfälle ges..."

" - Efter en slick filmjölk passar det bra med en stunds vila så här på morgonen. Matte var uppe rysligt tidigt i morse...undrar vad hon gjorde...hon hade ingen bössa med sej...? "

Hälsningar Lena