DB9 - orange på fingertoppar och tår

Det var ett tag sen som dessa var med i  bloggen. Snart har de bott hos oss i nästan ett år. Det här är hannen som matvägrade i tre månader och nästan svalt ihjäl innan han plötsligt en dag började äta. Vackert orangefärgad på sina fingrar och tår. Han får blir dagens bild tillsammans med lilltjejen som sitter i bakgrunden.

Hon är den minsta grodan. Här sitter hon bakom ett par ormbunksblad som jag tog in med mossan i höstas.

Hannen smyger bakom ormbunke.

" - Kolla in så fina fingrar jag har..."

Den lilla honan har lite tamare färger än de andra två.

Vi har en hona till, en stor och vackert grön. Med samma fina fingertoppar.

Hälsningar Lena

Mer smått och gott i havet

Visar några fler udda små djur i från havens djup utanför Väderöarna.

En liten nakensnäcka, ca 1 cm lång.

Små vackra snäckor (Ansates pellucida) på ett tareblad.

En vacker röd bägarmanet som vi bara sett en enda gång tidigare. Tyvärr sitter dessa väldigt grunt och med allt vågskvalp som var i helgen var det nästan omöjligt att få en skarp bild. Makrofotografering när man gungar fram och tillbaka  är svårt.

En spännande liten medusa som virvlade runt i öppet vatten.

Just dessa kan jag ingeting om men det kan vara en typ av leptomedusa.

Den här varianten är betydligt större och troligtvis en leptomedusa även denna. De är lite "lost in space" över dessa djur. I synnerhet när man möter dem simmande i öppet vatten.

Avslutar med en liten piprensare från Gullmarn med vackra små polyper. Ett nässeldjur, för den som råkar tveka över om det är ett djur eller inte...

Hälsningar Lena

Helg på västkusten

För sjätte året i rad tillbringar vi denna helg på västkusten och dyker förhoppningsvis på Väderöarna, om vädrets makter tillåter. Det har blivit en tradition och på senare år även en avslutning på höstsäsongen. Det brukar inte blir särskilt många dyk till före nyår.

Bläddrade i förra årets arkiv och även i min loggbok. Vi hade lugnt väder, en vattentemperatur på 11 grader och solen tittade fram ibland. I år utlovar SMHI tyvärr en del vind.

 Sjöhare brukar det finnas gott om på senhösten så de kommer nog att fastna några sådana på minneskortet. Antagligen blir det mest makro på dessa dyk.

 Spökräkor brukar det också finnas och jag är sugen att testa mer med Raynox linsen. Dessa två sitter på en vacker sjöstjärna som heter solstjärna.

Armspetsen på en kuddstjärna kan se ut så här när den vill undersöka något i dess närhet. Denna bild är tagen med 60 mm makro + Raynox DCR-250.

Den här är mindre än ni tror. Bilden är tagen med samma uppsättning som ovan. Hoppas på många fina små motiv i helgen och så lite sjögång som möjligt. 

Ha en riktigt trevlig helg allihopa

Lena 

Vackert röd

Ha en bra kväll

Lena 

Eremiterna jag inte kan motstå

Eremitkräftor kan jag bara inte motstå. De finns nästan överallt i havet, både i Sverige och utomlands, så jag stöter på dem ganska ofta och mycke bilder blir det. Allt från pyttesmå till några centimeter stora är det vanligaste. Dessa småttingar stötte vi på i

Kanada, under sommarens resa.  Hela korallern var full med halvcentimeter stora eremitkräftor, minst ett hundratal, och jag höll aldrig på att komma därifrån. Dessa små röda hade tydligen funnit varandra och hannen höll envist fast i sin lilla flickvän.

 Den här hade hittat en riktigt vackert hus, som tillhört en purple ring topsnail. Sprakande färger blir det ibland. Nästa bild är dock betydligt rörigare och svårare att se vad det är, men det var ett drama som utspelade sej på en klippavsats.

Plötsligt fick jag syn på en liten eremit som ligger på rygg (mitt i bilden). Den sprattlar med sina randiga ben. Till vänster sitter en ganska stor maskerad krabba. Jag ser plötsligt hur den nyper i den lilla kräftan med en klo. Till höger sitter eremitens kompis och  kan inte göra så mycket. Jag tog tre bilder sedan var jag tvungen att ingripa. Jag brukar inte pilla på djur under vatten men den här lilla fina kräftan kunde jag inte se hur den blev krabbmat. Jag vände den på rätt köl och flyttade undan den, närmare sin kompis.

 De fick bråttom att ta sej därifrån och jag fick bara en bild på dem då de knallade iväg med sina stora hus. Nåväl, slutet gott denna gång.

Hälsningar Lena