Tour de France. Epilog.

Vi har rest i Frankrike ett par tre veckor. Vi har åkt tåg. Att åka tåg är att resa. Och vi som inte jobbar längre har all tid i världen. Att åka tåg är också att göra mindre fotavtryck. Att tänka lite mer hållbart.
Vi är dessutom lyckligt lottade som har en vänkrets i Frankrike som blivit som en del av vår familj. Eller så har vi blivit en del av en fransk familj, en familj som  bara tycks växa. Vi har levt det enkla och goda livet, med mat och dryck, samtal och skratt. Och vi vägrar att huka under mörkret ( Sèrges formulering en kväll i Saint Maur). 

De flesta bilderna från den här resan är tagna med en Fuji X1pro i rawformat, ofta med 23mm Fujinon. Ett bra objektiv som dessvärre väldigt ofta är fel, en annan brännvidd ( som alltid ligger längst ner i ryggsäcken) hade ofta varit bättre. Nackdelen med X1pro är så klart den näst intill letargiska autofokusen. Hur tänkte man här på Fuji en gång i tiden? Då är det hyperfokalavstånd som får gälla i gatumiljö, med uppenbar risk för ett antal bomskott. Så får man skruva upp ISO för att mäkta med ett liten bländare och ett skärpedjup som är förlåtande. Men det där är ju inga nyheter.  Mestadels är all redigering gjord i Camera Raw. Några bilder har fått lite efterjusteringar i PS.
En del bilder är tagna med en Fujifilm X10. Det är en liten och nätt kamera som får plats i jackfickan. Diskret och ofarlig. (Vilket inte hindrar en och annan i bekantskapskretsen att fråga om det är nånslags vanlig, läs analog, kamera jag har.)
Kör man svartvitt och rätt högt ISO blir det hyfsade kvällsbilder. Inte så kontrastrika kanske, och rejält brusiga  men med lite pyssel  så går det att driva upp dessa bilder också. Det är en kamera som legat ganska oanvänd på kamerahyllan de senaste åren. Men i år fick den följa med. Jag upptäckte vissa egenskaper i den här kameran som fick mig att reflektera lite mer över tekniken som komponent och del i berättandet. Det här är ingen ny visdom, tvärtom. Men intressant. Om oskärpa, lite brist på kontrast, aningen brus eller andra defekter syns i bilden borde de räknas in som berättarkomponenter. Och vad berättar de i så fall om?

Inlagt 2018-11-04 21:22 | Läst 1533 ggr. | Permalink
Fina bilder! Har följt er resa även om jag inte har kommenterat.. Det har sett trivsamt ut! Heder åt er att ni har åkt tåg! Vi Svenskar flyger annars 6 gånger mer än jordens 'medelresenärer' gör, hur länge tror vi att vi kan hålla på så.. man bryr sig inte, och tycker antagligen att bara man har råd så har man 'rätt' till det..
Hälsn!
Svar från mombasa 2018-11-05 09:58
Hej och tack för resesällskapet! ja, att åka tåg är verkligen att resa. Något så subtilt som ett tågbyte i morgonkyligt Offenburg mellan Zürichexpressen och lokaltåget till Strassbourg är värt en resa det med. Vad gäller flyg kan man kanske säga att det var kul så länge det varade. Tågåkning kommer starkt. Det lär inte dröja länge innan man kan åka nattåg Köpenhamn-Paris igen.
Ha det gott
Tre superba bilder! Tjejen på första bilden - häftig bild!/ Björn T
Svar från mombasa 2018-11-05 09:57
Hej och tack för titt! Vad roligt att du gillar de här brusiga, oskarpa bilderna. (Man kanske måste ha en fot i det gamla analoga mörkrummet för att uppskatta det fullt ut?)
Ha det gott!
Har följt med på er färd från utresan i Köpenhamn och genom frankrike, fina bilder precis som här, gillar speciellt dom två första. Jag äger också en fujifilm X10 och har också blivit tillfrågad om den är analog. En mycket fin liten kamera.
😁
Svar från mombasa 2018-11-05 10:05
Hej och tack för resesällskapet. Och tack för bildtittning. Det är roligt att åka tåg och man ser så mycket mer än då man sitter i ett rör och ser moln. Och det är fler och fler som väljer tåget. Och att man anpassar sina semestrar efter vad som är möjligt och rimligt.
X10 är en lite rolig kamera. Min har ett glapp i objektivet så den slutar att ffungera när man zoomar tillbaka till vidvinkel. Men inte jämt, bara ibland när den själv vill. Men det ger faktiskt riktigt bra bildfiler så liten den är.
Ha det gott!