Tankar om bildens poesi.

I väntan på Nocturne. Fotografiet som ögonblick. Ibland längre.

Vi sitter på IngMaries veranda med ett glas vin och en liten ostbit alltefter som kylan sakta kryper upp från viken och fjärden. Hon har stått på ostlig flera dagar nu, vinden alltså. Det goda samtalet.  Om poesi i text. Och i bild.

2022-06-03 09:01   per-erik åström

Bra sär Gunnar!
Med vänlig hälsning/per-erik

per-erik åström 2022-06-03 12:14

Bra DÄR menade jag naturligtvis….

Svar från mombasa 2022-06-04 19:54

Tack. Jo, det passerar såna där förklarade ögonblick, man vet inte hur men de är där. Man är där, men ögonblicket är längre än man i förstone förstår.
/Gunnar S

2022-06-03 11:39   Benganbus

Fint det här!
/B

Svar från mombasa 2022-06-04 19:53

Tack. Det är inte så långt till, och framförallt inte så pretentiöst sånt där.
En utställning, på Moderna museet en gån i sent sextiotal, tidigt sjuttiotal med titeln ”Poesin måste göras av alla! Förändra världen!” Det var nog mycket Dada och allt möjligt sånt, men visst är titeln läcker?
/Gunnar S