Om svartvitt och det digitala och lite annat också.

 ”När det kommer till mig själv försöker jag ofta får till det svartvita ungefär som det såg ut när jag plåtade med film. Detta har inte så mycket med nostalgi att göra utan snarare att det är så jag lärt mig att tycka om det svartvita.”  citat ur Alf Johanssons blogg härförleden. Det ligger mycket i det. En digital svartvithet är inte alla gånger samma som det gamla rävar menar med svartvitt. Men det går ju att åstadkomma en ”snygg” svarvithet i den digitala världen. Det finns många recept men det som verkar förena dem är att skärpan inte nödvändigtvis behöver vara på topp. Och att det dynamiska omfånget inte ska vara för stort. Att åstadkomma det är inte rocket science.
   Om det här skulle det egentligen handla, men så dyker det upp tankar om vad en fotoblogg på FS ska handla om. Den ska handla om fotografi. Fotografi är en form av bildspråk och förlänger vi resonemanget ska bloggar på FS i så fall handla om bildens semantik, bildgrammatik, begrepp som denotation, konnotationer, privata tolkninger och liknande. Men det gör det sällan. Det är rätt sällan FS bloggar handlar om fotografi, däremot presenteras väldigt många bilder och merparten av dessa bilder kan tolkas, vilket också görs. Dock mer sällan på detta forum. Visa mig den naturbild eller gatufoto som inte kan tolkas i någon politisk form. Bilder där läsaren-mottagaren avgör tolkningen, eller inläsningen av sina egna tankar.
   Inlägg ska nog inte vara explicit partipolitiska men vissa frågor är svåra att runda utan att snudda vid partipolitik. Jag skulle gärna skriva ett par rader om inpass från en yngre politiker från regeringens stödparti, om offentlig konst, särskilt stockholmsk. Foto ligger ofta nära konst. Bildspråk, bildkonst. Och foto kan uppröra. Oftare än man tror. Jag har alltid haft svårt med de som nära nog koketterar med sin brist på bildning. Men i det här fallet finns det nog andra uppsåt.  Men jag ligger lågt. Den här gången.

Bild för syns skull. Kameran i fickan. Noir-filter i paddan. Enkelt. Betydligt enklare än de andra bilderna med med manuellt 12mm   aps-c och rawformat. Men kanske inte den allra snyggaste svartvitheten. Dagen skulle blivit en tur långt ut till ytterskärgårdarna men ett urladdat startbatteri ställde till det. Det blev en tur med lillbåten till närmaste skäret. Bad och sol. Pensionärsliv.

2024-08-14 09:11   per-erik åström

Kloka funderingar Gunnar. Ibland tycker att jag att det är meningslöst att blogga på Fotosidan. Och om man (jag) för en händelse skulle andas ett politiskt sammanhang kopplat till en bild så kan man (jag) ge sig faan på att nån ordningsman sticker ut truten och påpekar att på Fotosidan ska vara ”en frizon från politik”.
Som om bilder, av vilket slag det vara månde, bara bestod av kameramärke, optik, tid och bländare.
Det är förbannat tröttsamt eftersom bilder är så oändligt mycket mer.

Allt gott/per-erik

Svar från mombasa 2024-08-14 16:56

Tack. Naturligtvis borde funderingar som relaterar till fotografi, eller ett publicerat fotografi med någon form av förmedlad åsikt platsa på FS. Eller hur gör man på Planket? Visas inga bilder med engagemang utöver bländare och exp.tid?
Ok för att partipolitik inte hör hemma på FS, men i övrigt, om man tycker något om världen och livet är det svårt att inte uppfattas politiskt. Finns mycket att fundera och resonera om.
Ha det gott
/Gunnar S

2024-08-14 15:15   Benganbus

Bloggen är nog en social träffpunkt, socialt media, så får man nog se det! Man redovisar vad man gjort via kameran! Och numera är det lätt att redovisa varje dag! Att tala om fotografi på djupet här, det kanske är fel forum? Var sak har nog sin plats! Tror jag! :)
/B

Svar från mombasa 2024-08-14 17:03

Hej. Jo nog är det en social träffpunkt med de begränsningar som digitala communities alltid har. På pluskontot finns väl att bloggarna föder och understöder andra uttryck, som Dagnyfika i Uppsala, Tårtan, Viksängen och sannolikt många fler.
Vill man tala om foto på djupet, vilket jag tycker att man bör, får man kanske göra det i små portioner. Och för de som inte klarar av en eventuell politisk markering har som alltid scrollknappen tillhands. ( Finns en rolig bild på en ordningsman i Lars Epsteins oeuvre, i hans Stockholmsbok.)
Ha det gott
/Gunnar S

per-erik åström 2024-08-14 17:06

@Bengt: Så är det naturligtvis. Också. Och jag har inga som helst problem med att människor skriver om gamla gluggar, vad dom ätit till frukost eller vad som helst. Det är helt ok. Men om man (jag) skriver om bilder på ett annat sätt, t ex att man berättar om den kontext bilderna är tillkomna i och råkar tangera det politiska sammanhang de är tagna i eller bör ses i, ja då tar vissa ordningsmän till orda på ett sätt som stör mig oerhört.
Det är snålt och inte så lite oförskämt.
Jag saknar en funktion på Fotosidan där man kan, precis som på många andra s k sociala plattformar, kan blocka vissa personer från sina egna egna sidor.
F ö har jag inga som helst ambitioner att söka mig härifrån. Så lätt ska det inte vara...

Hörs/per-erik

2024-08-15 12:50   syntax

Foto ligger väldigt nära konst, om det inte rent av i många fall är konst - men konst kan vara så mycket... :

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/konst-pa-stan.htm

Svar från mombasa 2024-08-15 21:18

Ja foto kan vara ett verktyg för att skapa konst, men en teknik i sig är inte konst oavsett om det är oljemåleri, teckning, etsning med mera. Låt vara att oljemåleri idag knappast är en reproducerande bildteknik, snarare ett självändamål. Konst och bild (och partipolitiska tyckanden) är en knepig fråga väl värd att återkomma till.
/Gunnar S