Omvänt perspektiv
Fast food
I min lilla fotovärld får bilderna gärna ligga i mappar ett tag och mogna. Lite "slowfood" över det hela. Det får ta sin tid. Om det är lite ruffigt kopierat eller bearbetat som det heter nuförtiden är inte hela världen. (Kunde inte motstå frestelsen att lägga till en liten svartkant också.)
Hö
Tillbaka på ön. Dimma och rätt grått. En kråka. Mistlurar i farleden.
Bonusdagar i Abisko
Några bonusdagar i Abisko. Konstigt att åka från blåsippsvår till vinter. Lite snö kommer på natten och gör den i övrigt glashala skaren någorlunda åkbar. I Abiskojokks kanjon är det dessutom rätt platt.
Men herr och fru strömstare har i alla fall vårkänslor. På stillbild ser man inte hur de växelvis knixar. En upp, en ner.
Nu är inte min ambition att bli fågelfotograf, som verkar vara en kombination av uthållighet och materialsport. Men med en stor sensor kan man beskära ganska hårt ändå (D800 24-70mm) och komma hyggligt nära. Telet hade såklart varit rätt men man ska orka packningen på ryggen också. Börjar bestämt bli bekväm.
Och nu får det emellertid vara slut med fåglar på ett tag.
Urbana fågelfotografer
kan man hitta vid stadens mest berömda svandamm. Någon svan finns inte längre. ( Alexander avlivades för några år sedan.) Desto mer skrattmås just nu i april. Annars är det mest gräsand som plaskar runt här. Men med lite tur kan man se både bläsand, snatterand, mandarinand, en eller annan knipa och en del annat också. En duvhök på låg höjd har jag också sett. ( Finns duvor här också, smörgåsbordet är uppdukat!)
En andrake moanar. Om det är åt mig vet jag inte.
Seg i benen
Aningen seg i benen är han eller hon eller hen. men så är man ganska nyvaken och är man växelvarm så blir det väl inte så mycket fart i benen heller när det bara är ett par grader varmt. Så det är väl inte världens bästa ställe att sitta på en bilväg då. Man kan snabbt bli tvådimensionell. Om man är groda.
Tacksam modell för en fotograf. Sitter still. Blir flyttad till diket, med nosen riktad bort från vägen.