Tankar runt utsnittet

Sommarsolståndet passerades utan större dramatik. Och alla dysterkvistar som naturligtvis kläcker ur sig det där, "nu vänder det". Inga mer kommentarer.
Brännvidd är ju som bekant samma sak som utsnitt och att gå från en liten brännvidd till ett mindre utsnitt låter sig så klart göras. Svårare är att gå från en stor brännvidd till ett större utsnitt. För att råda bot på detta kan man använda ett objektiv med stor bildvinkel, dock inte så stor att man hamnar i  "fisheye-träsket". Utan just på gränsen. Kanske 16-18 mm ff. Såna brännvidder medger att man så att säga kan fotografera inne i en händelse och ut. Där bilden kan bli delaktig i ett skeende och inte enbart en observatör eller betraktare. Jag har sett några fina exempel på det under åren på FS. Nåt sånt vill jag prova närmare och av den anledningen kommer det stå ett litet paket utanför min dörr endera morgonen. Ditlevererat av någon anonym lågavlönad medlem i allt större prekariat. Dessa dolda slutkurirer i ett egendomligt system av varor och beställningars outgrundliga vägar.

Midsommar må vara färg, grönt och röda jordgubbar. Men visst är det frestande att köra lite slarvframkallad Tri-x, låt vara en digital version. Och midsommardans borde kvala in i  gatufotosegmentet. På nåt sätt.

Akvarellist

Leif Korsman är en duktig, och flitig akvarellist från Eskilstuna. Vi var kursare en gång på sjuttiotalet. Härom veckan träffades vi när han och några av hans vänner ställde ut i Uppsala. Fyrtiofyra år senare. Tiden går.
   Lite spontanporträtt, så där.
Fuji Xpro2 och 23mm 1.4. Lite eget svartvitt recept. Lite beskuret.

Om prioriteringar

Och hur man eventuellt skulle kunna gestalta detta i bild:
Media uppmärksammar med spaltkilometer köer på Arlanda mer än vad man uppmärksammat klimatproblemen under två år.
  Många hävdar att resandet världen över hit och dit befrämjar förståelsen om människor och kultur. Bullshit. Det mesta resandet handlar om att åka nånstans och bli brun med en paraplydrink i näven.

Vad övrigt är.

Vi delar ateljé. Jag försöker teckna en pion. Kollegan jobbar med horisont och det runt i kring. Det är ett mycket givande arbete och samtal.

Måla fönster eller god dag, Sisyfos.

Fönsterarbete är väl som bekant ett evighetsarbete, men ganska lugnt och pyssligt. Helst ska det inte regna och att plocka ut en båge och börja arbetet är som att be om en regnskur.
  Å andra sidan blir det då tid över att läsa DN. Ett bra inlägg från Tom Alandh om dokumentärfilm. En tankeväckande kommentar om konst signerad Sonia Hedstrand. Och nyheten om dramatisk torka i Po-dalen. En stängd kornbod i Ukraina på grund kriget och nu en till i Italien på grund av torka. Indien och Pakistan oräknat. Obra som man sa förr.

Kamera idag, den i bakfickan.

Om pluggbrätten vardag och lite annat, kulturpolitik till exempel.

Idag går dagen åt till att plantera om en massa växter som ska ut från den skyddade tillvaron i växthuset. Vi sår i pluggbrätten. En och en. Sen sätter vi ut de små. Men basilikorna får åka tillbaka till växthuset. De trivs bättre där. Verktyget i förgrunden är graderat så man kan få rätt djup för frön och bönor. Göra ett lagom hål för en liten planta i ett pluggbrätte och trycka ut densamma ur brättet. Eller måtta plantavståndet i raderna. Väldigt användbart och kan säkert utvecklas.
  Kamera, den som ständigt finns tillstädes i bakfickan. 

I övrigt har dagen mestadels gått åt till att fundera gårdagens bloggaktiviteter: https://www.fotosidan.se/blogs/omvantperspektiv/index.htm

Att bloggarna och de diskussioner som kan uppstå är viktiga. Och att FS kan bli och vara en yta där den fotografiska och bildrelaterade diskussionen kan frodas. Jag känner en viss tillit i detta.

Vad övrigt är. Jag har mot bättre vetande(?) beställt ett nytt objektiv. Det kommer nu sakteliga krypandes i webbshoppandets besynnerliga värld. Återkommer om detta.