Och åter skall du varda stoft

Så bli vi slutligen till stoft. Såväl groda som vem som helst. Få saker är sanna men detta är otvivelaktigt.
Torkan har gått hårt åt här ute på skären. En och annan får ta smällen. Och nåt har vi gemensamt, paddan och jag. Åtminstone en ryggrad. Men han får ta smällen. Åtminstone just nu.

Diagonal

Ute på kobbarna. I ett  horisontellt landskap behövs något som bryter. Så jag stuvar med ett par diagonaler i båten. Och gör olika prov för att se vad som kan tänkas hända. Visuellt alltså. Med vindens hjälp blir det dessutom en rörlig skulptur. Vilket jag inte tänkt på.

Om björkar

Lasse Hellström heter konstnären som gjort denna färglitografi. Den hänger på väggen hemma i stan. Fick den av Lasse för många år sedan. Lasse är en erkänt duktig grafiker med litografi som specialitet. Bilden nedan visar Lasse när han berättar om sina bilder på Uppsala konstmuseum nu i maj. Läs mer om Lasse här.

(och om man nu låter olika björkbilder kommunicera med varann, inte bara foton utan kanske en Oscar Bergman får slinka med också. Då kan det bli intressant. Det är liksom lite Tolstoj över björkskogar också. Många har en relation till björkar.)

Hittat i spenaten

Ja, egentligen ville jag lägga upp lite häftigt gatufotografi, lite bilder om grabbarna från Afghanistan eller nåt ditåt, men sanningen är att det är snart en månad sedan jag vistades på en gata. Det får bli lite djupdykningar i spenaten. 
Spenört är lite grann av en karaktärsväxt i ostkustens strandängar och lundar. En umbellat, ett makrokosmos värdigt en Harry Martinsson. Så här ser den ut innan den slår ut. Inget märkvärdigt med det. Den är vad den är helt enkelt. 

( Idag noterade jag att kommentarerna i gruppen Gatufotografi har blivit mer nyanserade, mer utförliga, att det finns en uttalad vilja att försöka förklara en kritik. Det tycker jag är väldigt roligt.) 

den trettonde juni, ganska sent

Jag går ut i natten. Så mycket ljusare än så här blir det inte. Det är mitt knäppa hus, vårt tusculum, mitt il Mio Ritiro. Det är tyst nu.En fladdermus flimrar förbi. Ett svisch som kunde vara en uggla passerar. Men de andra har gått till kojs. Och här står jag. Jag och evigheten.