Kanske ett vykort

2018. En badplats i Sverige. En av många. Jag får en flash på Elliord Mattsson, fotografen från Spillersboda. Det svartvita vykortets okrönte mästare. Intet gick honom förbi. Allt syntes lika viktigt. Och allt redovisades. Igenkänningen var naturligtvis viktig, poängen med ett vykort är att platsen ska helst gå att identifiera. Elliord är också en mästare i den tråkiga intetsägande bilden. Det neutrala redovisandet. Det är inte tendensiöst, det saknas alltid ett punctum ( poängen uppstår fyrtio år senare). Det är bara ett bildens konstaterande, så här ser det ut.
Elliord var främst verksam på Ostkusten, särskilt Roslagen. ( Finns det ett vägskäl mellan Öregrund och Norrtälje som Elliord inte dokumenterat? Gärna med en Borgward Isabella i bildens periferi.)

( Den här bilden är tagen i Västsverige. Marks kommun. Lite kontrastlös, precis som Elliords bilder också ofta är. Det är den tidens förkärlek för det mjuka. Elliord hade nog kopierat in en sommarhimmel med lätta cumulus och en blekblå himmel. Sånt är alldeles ok på ett vykort.)

Hö

Häromdagen gick jag förbi en ängslada. Och kände jag då inte andra tiders dofter av nyslaget hö, att krypa ner i. Sova sig genom den korta julinatten. En annan tid. På den tiden det låg nyslaget hö i ladorna. Kanske på väg den långa vägen hem, och steget blev trött. Nu gapar ladan tom. Men nytt plåttak har den fått i alla fall. Men ängen är inte slagen trots att gräset gått i ax.

Utfredel

Vi tar en tur med S/S Blidösund ut till Utfredel. ”Blidan” är liksom vår båt, en gemensam östolthet. I år har hon återfått möjligheten och rätten att göra turer i utskärgårdarna. Något som den fenomenale kaptenen Göran Sjödin utnyttjar till fullo när han navigerar mellan kobbar och skär.

Blidan är ett koleldat ångfartyg. Kolrök luktar gott.

När vi passerar Hundskärsknuv ute i Rödlögaleden är vi i utskärgård. Vi går in i den gamla lotsleden till Svenska Högarna.

Ångbåtsfickparkering kräver sin besättning.

Det var några år sedan vi sist besökte Fredlarna på egen köl. Men det mesta är sig likt.

Mårtens bod.

Lite sol på hemvägen. (Och fotbollen, Sverige -England följs på telefon.) 

Diagonal

Ute på kobbarna. I ett  horisontellt landskap behövs något som bryter. Så jag stuvar med ett par diagonaler i båten. Och gör olika prov för att se vad som kan tänkas hända. Visuellt alltså. Med vindens hjälp blir det dessutom en rörlig skulptur. Vilket jag inte tänkt på.

Om björkar

Lasse Hellström heter konstnären som gjort denna färglitografi. Den hänger på väggen hemma i stan. Fick den av Lasse för många år sedan. Lasse är en erkänt duktig grafiker med litografi som specialitet. Bilden nedan visar Lasse när han berättar om sina bilder på Uppsala konstmuseum nu i maj. Läs mer om Lasse här.

(och om man nu låter olika björkbilder kommunicera med varann, inte bara foton utan kanske en Oscar Bergman får slinka med också. Då kan det bli intressant. Det är liksom lite Tolstoj över björkskogar också. Många har en relation till björkar.)