Det där med slöjor.
Har jag funderat om lite då och då. För om det nu är ett problem med kvinnor som bär slöja, därför att det är ett uttryck för kvinnoförtryck, religiöst förtryck, hederskultur eller vad man nu kan hitta på. Är då lösningen på slöjproblemet att införa minusinvandring eller liknande? Läs, skicka tillbaka kvinnorna till platser där problemet med slöja är som störst. På vilket sätt skulle det hjälpa kvinnor som tvingas bära slöja?
(Om det finns ett problem kanske man ska fråga sig vem som "äger" problemet.)
Inlagt 2019-09-18 10:26 |
Läst 882 ggr. |
Permalink
Och om 33 år kanske de flesta kvinnor på gator och torg bär slöja, burka, niqab och allt vad det heter, och då har vi fått en ny härlig sed.
Det är heller inte särskilt sannolikt att Sveriges befolkning hastar över till en fundamental kristen övertygelse över en natt. Med vilket ortodoxa trosinriktningar i allmänhet med sina synliga attribut bör jämföras med.
Ha det gott
Gunnar S
Hur bär man sig då åt för att få nykomlingen att förstå poängen med den rådande sedvänjan? Med integration eller segregation. Och då menar jag den integration, segregation som du och jag och alla andra ägnar oss åt i vardagslivet. Och vem ställer till med eller är orsak till besvärligheter och bråk? Den segregerande eller den segregerade?
Vi bör kanske komma ihåg att det faktiskt inte är mer än två tre generationer som kvinnor skulle ha lång klänning och dölja håret under en schal. I vissa fall rådde detta långt in på nittonhundratalet. ( Dessutom förvägrades kvinnor rösträtt.)
Så rekommendationen att ta seden dit man kommer är nog trots att den är ganska allmänt utbredd inte helt genomtänkt.
En grundregel är att en inkommande minoritet anpassar sig till den tidigare på stället varande majoriteten - som alltså har tolkningsföreträdet. Det är själva innebörden i begreppet att ta seden dit man kommer.
Man kan med allra största säkerhet påstå att de kvinnor som invandrar hit (oavsett anledning) redan känner till vilken sedvänja som gäller här, åtminstone i stora drag. Såpass global är världen. Det gäller för övrigt också männen.
Att tänka sig integration, läs, invandrade kvinnors insmältande i ett västerländsk demokratiskt och jämlikt konsensus som något som underlättas av ett ta seden dit man kommer, hålla skeden i vacker hand eller något annat liknande konsensus är nog i riktning mot kontraproduktivt. Tycker jag.
//GöranR
Det kan vara ett uttryck för allt det du säger, och jag tänker att det många gånger är det ett uttryck för ett förtryck.
Men jag vet ju inte när jag ser en annan kvinna på stan med slöja. Jag vet inte vad och varför och det kan man ju försöka lite ödmjukt komma ihåg.
Nunnor bär ju dok, ingen (vad jag vet) kräver att de skall lägga av det.
Sen kan det ju vara andra aspekter, säkerhetsaspekter såväl som att ögon och ansiktskontakt är viktiga bitar som gör att man i vissa yrken inte kan ha slöja.
Verkar missriktat att fokusera på just slöjan ...tycker jag
Min poäng är att om slöjan nu är ett problem för de kvinnor som bär den så ska väl vi göra vad vi kan för att hjälpa och underlätta för dem. Hur det nu ska gå till, men vardagsintegration är nog ett rätt bra sätt.
Ha det gott!
Ha det gott! Gunnar S
Jag åkte världen runt som ung sjöman innan Anders ens var född (1958). Jag besökte många länder och kulturer, och jag var alltid lyhörd om vad som gällde på platsen. Jag försökte känna in vad som förväntades, och uppförde mig efter det. Att ta seden dit man kommer handlar ju mycket om vanlig artighet. Jag fick också vänner överallt.
Om nu Anders har ett annat stuk på sina charterresor, så är det ingenting som innefattar mig - inget "vi" alltså.
Sen kan man fundera på integrationsbegreppet, vad det innebär på riktigt. Kan man behålla sina gamla sedvänjor men ändå fungera i det svenska samhället? Klarar vi att det finns andra grupper bredvid oss som inte tittar på Kalle Anka på julafton och kanske inte ens äter julskinka men i övrigt lever efter de svenska lagarna och reglerna?
Jag tror att nyckeln heter tolerans och fördragsamhet, men det verkar alltmer bli en bristvara.
Sen vet jag också att livet inte är så enkelt och att det inte finns någon smart och enkel lösning.-..
//GöranR
Så väldigt krångligt tycker jag inte det är, det finns rum för många sätt att vara och klä sig.