1989 trettio år sedan på dagen.
Eller egentligen, muren 25 år senare då den här bilden är tagen. En lite kittlande turistmagnet. En fond. Som i just det här ögonblicket för en eklärering av ett kommande bröllop. Meddelat på klingande tyska.
(Berlin i november är på något sätt tri-x. En bra grej med Berlin är att man kan åka tåg dit. Sen kan man nog fundera lite mer över muren till exempel som i den här artikeln i GP signerad Ola Nylander.)
Inlagt 2019-11-09 13:02 |
Läst 1179 ggr. |
Permalink
Sonen och jag var där sommaren därpå. Östtyskarna satt och fumlade ovant med de D-mark de växlat till sig med kursen 1:1.
Sonen krävde att själv hacka bort en bit av muren att ha som minne. Så vi köpte handslägga och mejsel. Betongen var oerhört hård. Taggtråden var seg och stark och vassa taggar. Vi har bitarna kvar nånstans.
Jag hade varit i DDR några gånger (och även senare i östra Tyskland). Ofriheten och angiveriet var förödande men det fanns sånt som funkade, billiga baslivsmedel, barntillsyn, klassisk musik och mot slutet t o m lite privatbilism (Trabbi). Billig hyra i eftersatta hus. Inget synligt tiggeri. Alla hade jobb eller åtminstone sysselsättning.
Tack för titten. / Gunnar S
Olika lager, olika nivåer av frihet och det livet man lever. Det finns inte en sanning.
//GöranR
PS: En jättefin bild!
Det finns onekligen många nivåer och lager i Berlin. Är nog inte klar med den staden än.
/ Gunnar S