Polcirkeln

Under vår resa i Norge i sommar passerade vi polcirkeln två gånger, på väg norrut och sedan igen på väg söderut. Det här är vid andra tillfället och vädret är bara marginellt bättre än när vi passerade första gången. Det regnar i alla fall inte och vinden är måttlig.

Då kan man skicka upp en liten drönare och fånga några bilder av hur det ser ut på denna breddgrad en sommardag då det är mulet med små glimtar av sol.

Precis framför lastbilen kan ni se skylten som talar om att "Polcirkeln" är nära. Den norra polcirkeln, undrar om jag någonsin kommer att komma nära den södra?

Vi kör fram  ca en kilometer och ser oss omkring från ovan. Det går en järnväg samt en mindre väg parallellt med landsvägen som vi färdas på.

Vidsträckta vidder och jag gillar det. 

Jag testar alltid att ta några bilder rakt ner när vi flyger med drönaren. Man vet aldrig riktigt vad det kan bli.

Här kan man se besökscentret i ovankant. Där kan alla som vill ha turistversionen av norra polcirkeln stanna, eller så kan man passa på att gå på toa.  Det är ju rätt glest med buskar längs vägen...

För oss var det hög tid att äta lunch men vi ville inte stå på den stora parkeringen vid "polcirkeln". Vi körde en bit till och hittade en fin plats med bord och bänkar. Norrmännen kan konsten att bygga fina rastplatser.

Vi ställde upp vår gasgrill och plockade fram hamburgare som förstås var färdigstekta (de hade t o m varit frysta). De blir saftiga och goda tack vare riven squash som jag blandar i köttfärsen när jag gör burgarna. 

Med de rätta tillbehören blir våra hamburgare en perfekt lunch. Men jag hade bommat att packa något att lägga dem på. Papperstallrikar finns inte på min lista när vi åker iväg men det brukar lösa sej ändå.

Så kan en lunch på fjället också se ut och man behöver inte ha vandrat flera kilometer för att det ska smaka gott.

Hälsningar Lena