Nummer sex

Barnbarn nummer sex. Fragilt, oskuldsfullhet, hud, doft, tillit. Iakttagande. Oron.

Grangärde femtio år sedan

Jag hittar bilder, nästintill bortglömda. En bunt fuktskadade ( det var en takläcka i ett hus jag bodde i för länge sedan). Den här bilden föreställer en entusiastisk lärarkandidat i svenska språket. Han introducerar oss i Dan Andersson, i Stig Sjödin ( och antagligen i en hel massa annat i den svenska parnassen). Han lyckas med konststycket att frakta en klass fjortonåringar med buss från Uppsala till Grangärde socken nånstans "out of nowhere", fast så sa man inte på den tiden, och en därpå följande promenad till Dan Anderssons Luossastugan. Där sjunger han till eget lutackompanjemang.  Jag väntar vid min mila, får man förmoda. Och att han, den entusiastiske lärarkandidaten, lyckades få en hoper fjortonåringar att förstå att det fanns en värld utanför en fjortonårings horisont.

Det här är en oskarp bild. Fuktskadad. Några negativ finns inte längre. Repor och annat får vara kvar. Det hjälper mig att förstå. Rolleiflex i det udda formatet 4x4.

Bara fötter

Fotografera? Tja... Man summerar. Det pedagogiska har jag lämnat. Återstår, konstnär, illustratör, grafisk formgivare. Men som fotograf vill jag vara amatör, oavsett om jag bara  under detta år levererat ett antal fakturafoton. Fast, jag använder ju dessutom kameran som ett skissblock. Och nu arbetar jag med ett tecknat projekt, utifrån mina fotografier - ”La Geographie-Europe”. Få se vad det blir.

Det är svårt med bloggar. Ute på ön. Nordlig. Fullmåne. Man kanske skulle ha haft en båt i sjön...Till kobbarna därute. Nä...

Bilden: Man tittar på fotografier. Hans Geddas porträtt. Som är otroligt bra. Såg dem sist på Nationalmuseums utställning på Mejan.

Bröllopsfoto. Fem svarta och en vit

SSV 3m/s +0,5 och 98 % luftfuktighet. Upplevd kyla -4 grader. Att posera så glatt. Det finns nåt hjältemod i det också.

( kvalitetskommentarer undanbedes vänligt men bestämt :-)

November

November. Den smalt, snön. Ska man vara besviken, eller? Plus åtta och regn. Stig Blombergs skulptur Systrarna från 1932. Den ena systern. 

(Ingen autofokus, manuellt med tid och bländare. Jpg direkt ut ur kameran. Man måste tänka lite själv. Skönt. Lite efterarbete med  kurvor. That´s it. Fuji Xpro1 35/1.4)