Omvänt perspektiv
Fast food
I min lilla fotovärld får bilderna gärna ligga i mappar ett tag och mogna. Lite "slowfood" över det hela. Det får ta sin tid. Om det är lite ruffigt kopierat eller bearbetat som det heter nuförtiden är inte hela världen. (Kunde inte motstå frestelsen att lägga till en liten svartkant också.)
Goda grannar
Eller som charkuteristen sa till sina söner ( när han låg på dödsbädden) : Pöjkar, pöjkar kom ihåg, ät aldri körv!
Förväntan
Åter en av dessa bilder som ger mig en känsla av självupplevt. En okänd ung pojke på utflykt tillsammans med sin pappa. Han iakttar, seriöst, inte utan en viss spänning. Han betraktar med ett allvar som nästan känns vuxet. Han är uppriktigt intresserad och om någon skulle fråga honom vad han förväntar sig skulle han också vilja bli tagen på yttersta allvar. Om en liten stund kommer han se frihetsgudinnan om styrbord. I väntan på det kan han också titta på bogserbåtar en och annan segelbåt, måsarna som seglar, känna vinden och doften, havet.
Självkritik
NY. Woman with bag. Tja, vad ska man säga. Gatufoto av normalgraden. Det är åtminstone inga ryggar. Fast...ganska nöjd ändå. Det blev nån slags rörelse och komposition i bilden i alla fall. Kvinnan med kassen, en av konsumismens prästinnor omgiven av drabanter.
Jag kan inte komma ifrån den där subtila rörelsen och spelet mellan deltagarna som jag ändå läser in. Och hon i svart till vänster, hon som är iakttagaren, den som ser kameran. Den som ser fotografen och samtidigt gör fotografen delaktig. Eller drar jag för höga växlar..?
(lite teknik. D300 24-70/2.8 Pysslat med Efex. Beskurit lite grann.)
Dokumenterat
September 1981. En familjen Hanna ( från Palestina?) ska utvisas. Men det tycker inte eleverna på Gottsundaskolan i Uppsala. Därför inleder de en sittstrejk. De uppvaktar skola, politiker med mera och arrangerar slutligen också en demonstration. Intressant är att väldigt få av eleverna drivs av någon slags egennytta. Här är det fundamental empati och altruism som gäller.
Och återigen, detta att vi tar bilder, som dokumenterar. Det kanske vi inte tänker på i situationen, men ett antal år efteråt desto mer.
( Så lite teknik: Att få inscannade negativ rätt på en skärm är inte alldeles enkelt. Ofta är negativ av den här sorten inte på topp, det kan ha varit slarv i framkallningen, bråttom i kopieringen. Inte helt sällan aningen oskärpa. Och så vidare. det är ett pyssel att få det någorlunda. Och helst ska det vara någorlunda på de flesta skärmar.)