Omvänt perspektiv
Om gruppfoton och historiska bilder
Den här bilden föreställer besättningen på S/S Baltic rederi AB Transatlantic. Bilden gissningsvis tagen i Melbourne 1927 eller 28. Mannen i mitten, kapten, är John N Frick, min morfar. Han har ganska nyligen tagit befälet, då tidigare skepparn blev hastigt sjuk under resan ner. Morfar gick över bord 1931, i Stilla Havet så jag har honom bara som bilder och lite andra dokument.
Min blick fastnar dock oftast på de två männen bakom morfar. Nu är det nåt mer intressant som händer där ute på redden eller vad det nu är. Och det kräver åtminstone en kommentar. På göteborgska får man anta.
( Det blev sedemera en utställning med ett trettiotal akvareller (50x70) baserade på morfarns fotoalbum och olika dokument. "Käre Morfar" finns numer på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Visats där ett par gånger, gått på turné till olika europeiska hamnar och en sväng jorden runt.)
Grafiker
Denis Stéen är en åttioåtta år ung svensk grafiker med träsnittet som specialitet. De här bilderna är tagna i samband med hans utställning i Uppsala för ett par månader sedan. passerar du Slussens T-banestation i Stockholm kan du se ett av hans många verk, förstorade träsnitt som tar upp kampen med reklamen.
Läs lite mer om honom här.
I afton mingel
Katarzyna Kozyra. Polsk performance och videokonstnär. VIP. Förhandsvisning. Mingel. Måste nog ses i lugn och ro. Återbesök nästa vecka. Uppsala Konstmuseum.
( Oskärpans år. Om detta vore gjort för fyrtio år sedan hade det suttit TRI-X i kameran. Och sätter en tia på att den var pressad till 1600. Så var den tiden. )
SM
Och vad kan det här vara då? Nån slags teater kanske? Nä, yrkes-SM, grenen undersköterska. På en given tid, lägga om ett förband, byta stomi, raka och snygga upp för ett läkarbesök. Och samtidigt iaktta alla regler om hygien och smittspridning. Plus att vara trevlig på ett småpratande men ändå sakligt sätt. Den här tävlande, från Arvika, drar in en pluspoäng genom att ta hand om frukostdisken också. I bakgrunden figuranterna som spelar sina roller som äldre, aningens förvirrade, mycket väl. Till vänster juryn.
Så finns det såklart en publik också. En ormande massa av hår, dun, nylon och fuskpälskragar.
Det är trevligt att veta att våra ungdomar får en seriös utbildning. På alla sätt.