Gul sänghalm

Gulmåra (Galium verum), Hirvensalo 15 juli 2008. Foto: Håkan Eklund.

Jättebra fotoljus under morgonpromenaden med vovven; indirekt solljus som var precis lagom för växtfotografering. Fick igen ihop fem nya arter till mitt digitala "herbarium".

Gulmåran ovan, som doftar starkt,  är en växt som ofta förekommer i sagor och skrock. Under bronsåldern var örten helgad åt Frigga och Freja, kärlekens och fruktsamhetens gudinna. Den kallades då frejagräs och lades i sängen hos barnaföderskor för att lindra smärtor. Det nyfödda barnet fick gulmåra i sin vagga som skydd mot trolldom. Självaste Jesusbarnet vilade i sin krubba på gulmåra (enligt sägnen) därför har också växten kallats för Jungfru Marie sänghalm.

Under Linnés tid strödde allmogen gulmåra på golvet vid gästabud och  "aldrig något gästabud utan rus,  aldrig rus utan kiv och buller, männen blir ondsinta och kvinnorna kärleksranka av varm och rykande galium". Gulmåran kallades också för trätogräs och osämjeört.

Detta och mycket mera kan läsas om gulmåran i Hildur Krantz-Jensens bok "Vildblommor - strövtåg i blomsterriket" (1994).

Nådendal + besvarar Lena Grantuns utmaning

Småbåtshamnen i Nådendal, 14 juli 2008. Foto: Håkan Eklund.

Ännu en bild från morgonens "mysstund" i gamla Nådendal; en sommarpärla. De flesta gamla trästadsdelar i våra städer revs ju under de galna decennierna (1960 och -70) och ersattes med tråkiga betonglådor ...
En kulturskandal!

Svarar samtidigt på utmaningsfrågorna från Grantuns blogg "utslängd" (nya utmaningar får komma senare; de flesta aktiva bloggare är redan engagerade ...):

5 saker på min "Att göra lista" idag:
- skjutsa dottern A (adopterad på Fiji Islands) till sommarjobbet i Muminlandet (Nådendal)
- boka hotell för två nätter i Gdansk (ink. lördag o söndag)
- kontakta potentiella artikelskribenter för de två följande tidskriftsnummer av Skärgård
- skjutsa dotter K:s (oxå adopterad på Fiji Islands) pojkvän för att titta på en lägenhet (medan K jobbade)
- städa kontorsrummet på jobbet
(allt gjordes faktiskt ...)

Gjorde för 10 år sedan:
- jobbade med ett turistprojekt för mindre skärgårdsföretagare i Åboland, Åland och Roslagen (Interreg projekt)

Ställen jag bott på:
- Kimo by i kommunen Oravais (Österbotten) född och uppvuxen (fram till 1972)
- Ekenäs, Vasa och Korsholm (fram till 1984)
- New Jersey (1980-81)
- Fiji Islands (1984-89)
- Botswana (1992-94)
- Åbo (från och med 1989 minus utlandsvistelse)

5 saker jag skulle göra som biljonär (vilken valuta ...?)
- betala bort bostadsskuld
- köpa en egen liten ö i Söderhavet samt ett vildmarksområde i norra Kanada
- aktivera mitt gamla flygcertifikat och köpa en Cessna 172
- starta upp små lokala naturskyddsprojekt i olika delar av världen

Som brännvinskrydda

Rölleka (Achillea millefolium), Nådendal 14 juli 2008. Foto: Håkan Eklund.

Röllekan är en mycket vanlig växt på torra marker (gräsmattor, vägkanter, betesmarker etc.) i hela Norden. Vanligtvis är blommorna helvita, ibland tonade i andra färger - som här.

Röllekan har en stark kryddoft som kommer från olika flyktiga oljor; växten innehåller också garvämnen och anvädes tidigare mot diarréer och behadling av sår.

Ett gammalt namn är läkreblomma, vilket syftar på växtens användning mot sårskador Bitterämnen i växten och dess konserverande egenskaper har gjort att man tidigare använt den som tillsats vid beredning av öl; nuförtiden utnyttjar många växten som brännvinskrydda.

Sparsamt strödd (smaken är stark) kan repade blad och unga stjälkar användas som krydda i t.ex. soppa och grönsaksrätter. Allt detta ur den intressanta boken "Kan man äta sånt? En bok om ätliga växter" av Inger Ingmanson (1978).

Annars: i Mossbergs flora stavas växten med "i", röllika - i alla andra böcker som jag har med "e".

Mysmorgon

Morgon i Nådendal, 14 juli 2008. Foto: Håkan Eklund.

Skjutsade dottern till sommarjobbet i Mumindalen(!) i Nådendal. En idyllisk liten kuststad en halvtimmes bilfärd från Åbo.

Redan 09.30  kryllade det av barnfamiljer som vandrade ut till Muminön utanför den gamla klosterkyrkan. Eller också tuffade de ut till bryggan med "Mumintåget" som samlar upp besökare från olika hållplatser i gamla stan.

Varm och fin morgon som jag avnjöt med en kaffe och glass i småbåtshamnen med utsikt till Gullranda där president Halonen tillbringar sommaren. Skönt att bara sitta och titta på folk och båtar och njuta av en vindstilla sommarmorgon. Om fem månader är samma gator tomma och halvmörka; tänk vilken metamorfos klimatet på dessa breddgrader bjuder på ...

Nådendal grundades 1443 och är den fjärde äldsta staden i Finland; har ca 14 000 innevånare. Kyrkan började också byggas 1443, då som kyrka till det katolska Birgittinerkloster som låg på kyrkobacken. Först 1462 stod kyrkan färdig. Allt detta lånat ur en turistbrochyr som jag plockade åt mig ...

Natt och dag

Natt och dag (Melampyrum nemorosum), Runsala, Åbo 13 juli 2008.
Foto: Håkan Eklund.

Igen blev det en ovanligt fin sommardag. Enda fotografiska minuset är den eviga blåsten som försvårar all växtfotografering.

Tillbringade ett antal timmar ute på grannön Runsala som till stor del består av lundmark. Och på sån mark trivs denna trevliga och färgglada växt som minsann är lätt att artbestämma. Den kallas också för lundkovall, den tillhör ju samma släkt som ängs- och skogskovall som är betydligt vanligare. Natt och dag finns ju bara i de sydligare delarna av Finland och Sverige.

När de blåvita kronbladen fyllt sin uppgift att locka till sig insekter förlorar de sin violetta färg och blir lika gröna som stjälkbladen. En finurlig växt.