I häftig skog

Göljådalen, Särna 30.9.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 274/366.

Ut i fält kl.06.30, tillbaka kl. 19.30. En härlig  dag i fält i de mest skiftande landskap och biotoper i Fulufjällets nationalpark med omgivningar. I omväxlande väder: i sol, mulet, hård vind och allt där emellan.

Avslutade dagen i Göljådalen med en massa spännande skogsområden.

http://bokaidre.visitdalarna.se/sv/se-gora/a145019/goljan_regnkatastrofen_pa_fulufjallet_30-31_augusti_1997_145/detaljer

Den 30-31 augusti 1997 drabbades de östra delarna av Fulufjället av ett våldsamt åskregn. Förödelsen längs bland annat Tangån, Kloran och Stora och Lilla Göljån blev betydligt värre än vid något tidigare känt skyfall i Sverige.

Vid Rösjöarna uppmättes rekordnederbörden 276 mm på ett dygn med en enkel privat mätutrustning. Lite längre söderut längs östra sidan av fjället föll uppskattningsvis 300-400 mm.

På fjällgården

Knappgården, Särnaheden 29.9.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 273/366.

Det tog hela dagen att köra från Stockholm upp till Särnaheden i Dalarna. Körde genom ett himmelrike av dramatiska himlar, dramatiskt ljus, stormbyar, regn, sol, hagelskuar - med början i Stockholm (fin himmel vid 06-tiden).

Men allt körde vi förbi för att hinna fram till överenskommen tid för landskapsfoto med Andy Horner.

Vi bor nu i byggnader med rötter i 1600-talet, med nötväckor klättrande på stockväggarna. En spännande miljö. I morgon blir det en hel dag i Fulufjällets nationalpark.

Och maten här i Knappgården är något som inte går att beskriva: vilket kök! Så här bra har vi aldrig ätit på något ställe där vi bott under fotoutflykter.

Behövs

Vått ute. Åbo 28.9.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 272/366.

Det är torrt i markerna; höstregnet behövs.

Sista soliga

Sista soliga septemberdag? Kimitoön 27.9.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 271/366.

Idag kom så lågtrycket. Noterar att vi har haft 29 dagar med högtryck i SW Finland; ovanligt i sig. Just nu en otrolig färgprakt i naturen. På bilden ovan helt vanliga aspar som snart tappar sina löv.

Bortglömda gravar

Hosby gravgård, Nuckö, Estland. 24.9.2016. Foto: Håkan Eklund.

För många svenskar i Sverige är Estlands kustsvenska kultur okänd. De representerade samma kustsvenska folk utanför Sveriges nutida gränser som de flesta av oss finlandssvenskar också tillhör.

De flesta estlandssvenskar flydde via Finland till Sverige när Röda armén tågade in i slutskedet av andra världskriget. Efter den nya självständigheten har släkten fått tillbaka (de som ville ha) sin mark, många ättlingar har nu sommarhus som förfädernas mark.

Det flesta kors med svenska namn på gravgårdar i svenskbygderna härstammar från tiden före kriget.

Här nedan en lista på svenskbyar från en enskild kommun (Nuckö), en av många, som ligger mitt emot staden Hapsal i västra Estland (Läänemaa). Mina favoritmarker.

http://www.loffe.net/estland-mainmenu-60/407-nuckyar

Nuckös byar (namn inom parentes på estniska)

Birkas (Pürksi), 1943-44 fanns här 15 hushåll och 86 personer. Idag kommunens största samhälle (ca 300 invånare). Där ligger kommunstyrelse, Folkets Hus, skola och post. Birkas skolhus (1987, arkitekt Maarja Nummert) var en av de första i sitt slag i Estland. Birkas herrgård (1800-tal) hörde fram till 1919 till Ungern- Sternbergska familjen. 1920-1943 låg i herrgården den svenskspråkiga Birkas Folkhög- och Lantmannaskola. 1989-1995 ägde renoveringsarbeten rum och nu används herrgården av Nuckö Gymnasium. Nära herrgården ligger en park, där det bl a växer vita bokar som är sällsynta i Estland.
Bysholm (Vööla), 1943-44 fanns här 9 hushåll och 55 personer. Byn ligger norr om Gutanäs och uppkom på 1920-talet. I herrgården nära byn grundades 1909 Svenska Odlingens Vänner. Herrgården finns inte kvar idag.
Dirslätt (Aulepa), 1943-44 fanns här 25 hushåll och 119 personer. Nära byn ligger i mossen ett medeltida flyktställe (Björnbacken) tillsammans med rester av en stockväg som förde dit, samt en bybegravningsplats och en forntida offersten. Bland natursevärdheter finns i byn Pärnaste-linden som är 25 meter hög och vars omkrets är 4,9 meter.
Enby (Einby), 1943-44 fanns här 31 hushåll och 182 personer. Sannolikt första byn på Nuckö. Nära byn ligger vacker och bärrik tallskog.
Gutanäs (Kudani), 1943-44 fanns här affär och kommunalhus, 35 hushåll och 149 personer.
Hosby, 1943-44 fanns här 8 hushåll och 38 personer. Byn fick sitt namn efter ett biskopsgods (hov) som låg nära kyrkan under medeltiden. Begravningsplats.
Klottorp (Nõmmküla), 1943-44 fanns här skola, bönehus, 46 hushåll och 267 personer. Enda byn i Sutlepområdet som hade svensk majoritet fram till andra världskriget. Från byn kommer flera bekanta estlandssvenska kultur- och samhällsgestalter - Hans Pöhl (1876-1930), Johan Nyman (1859-1933), Fridolf Isberg (1906-1980). Nära byn finns en från 1800-talet bevarad herrgård som hörde till släkten Taube. På herrgården fanns på 1930-talet även distriktsveterinären Pahlen.
Kolanäs (Kulani), 1943-44 fanns här 11 hushåll och 46 personer.
Lyckholm (Saare), 1943-44 fanns här herrgård, 13 hushåll och 69 personer. Under Gustav von Rosens ledning har restaurering skett av herrgårdens stallbyggnad. Denna är nu ett museum som skall påminna om det tysk-svensk-estniska samarbetet på jordbrukets område. Nära herrgården ligger ett sannolikt medeltida borgställe (Skansen). I herrgårdsparken växer det tatariska kaprifoler.
Paslep (Paslepa), 1943-44 fanns här herrgård, bönehus, skola, 52 hushåll och 258 personer. Pasklep var tidigare den största byn på Nuckö halvö och kommuncentrum på 1920-1930-talen. Den nära byn liggande herrgården grundades 1679 av Magnus Gabriel De la Gardie och var störst på halvön. 1773 föddes i herrgården en baltisk konstnär, C.J.E. von Ungern-Sternberg (1773-1830). Åren 1873-1887 drevs vid herrgården Paskleps lärarseminarium. Efter andra världskriget kom herrgården att höra till sovjetiska gränsvaktstrupper som byggde om den.
Skåtanäs (Tahoküla), 1943-44 fanns här 1 estlandssvensk. Byn som fått sitt namn efter slipstenar som finns på stranden. Nära byn har det legat en herrgård som förföll efter andra världskriget.
Sutlep (Sutlepa), 1943-44 fanns här skola, affär, bönehus, 57 hushåll och 273 personer. Centrum för tidigare Sutlep kommun. Byn har bevarat lite av sin gamla miljö. I byn ligger skolhus, baptisternas bönehus, biblioteket. Nära byn låg Sutleps kapell, en av de äldsta träkyrkorna i Estland, som fr o m 1970 är flyttat till Friluftsmuseet i Tallinn. 1997 restes i Sutlep en klockstapel.
Österby, 1943-44 fanns här färja till Hapsal, skräddare, smedja, 40 hushåll och 200 personer. Från hamnen söder om byn har man vacker utsikt över Hapsal och Östersjöns öar.
Nuckö kyrka byggd antagligen på 1200-1300-talen. Stora ombyggnader på 1860-1870-talen. Kyrkan är helgad åt Heliga Katarina. Sommaren 1999 restes en minnessten över Nucköbor som försvann under andra världskriget.