Miljökonst

Plåtkonst, Åbo, oktober 2011. Foto: Håkan Eklund.

I ett urbant samhälle vimlar det av allehanda (låsta) plåtskåp som innehåller kopplingsmanicker som en vanlig medborgare inte vet så mycket om.

Däremot brukar dessa plåtgrunkor utgöra ett förfulande inslag i stadsbilden, speciellt om de blivit till "klotterplank".

I Åbo stad har massor med plåtskåp förvandlats till vackra konstverk under sommaren, ett steg i rätt riktning! Ett av de många positiva saker som "Kulturhuvudstadsåret Åbo 2011" har medfört; plötsligt finns det massor med milökonstverk runt om i stan. Kul! 

När rättvisan segrar

Installation i Tunisien, 12 mars 2010. Foto: Håkan Eklund.

Att äntligen se en (till) diktators hädanfärd, är en lättnad. Det är ju inte någon glädje i sig att se någons ond, bråd död - men när det gäller diktatorer som Gaddafi känner jag med många en stor lättnad.
http://blogs.aljazeera.net/liveblog/Libya

En som orsakat så många människors lidande, förtjänar att störtas, och få smaka på det öde som han förorsakat så många oskyldiga. Kanske finns det andra diktatorer som inte mår bra just nu ...???

Sen har en annan cirkel slutits; dotter Kiara mellanlandade i Tripoli på väg till Ghana veckan före Libyenkriget bröt ut. Flygbolaget hon flög med slutade flyga rutten, och hon förlorade sin returbiljett. Och just när jag köpt en ny returbiljett till dottern, för att kunna komma hem - är så Gaddafiregimen vid vägs ände.

Sen resningen startade i Libyen, har jag bara inte kunnat slita mig från skeendet och nyhetsrapporteringen. Under april- och septemberveckorna på Malta såg jag många jaktplan på väg till och från fronten.

Det har också blivit några bloggar om kampen:
http://www.fotosidan.se/blogs/hawk/arktisk-skonhet.htm

Hoppas att landet reser sig och att människorna skall få ett drägligt liv i frihet.

Årets Naturbild

Utsikt från utskärsstaden Hangö. 8.10.2011. Foto: Håkan Eklund.

För första gången på 10-15 år har jag missat fotofestivalen Årets Naturbild i Helsingfors, som i skrivande stund just avslutats på Finlandiahuset. Jag hade igen veckoslutsjobb inbokat (sen ett år tillbaka), som oturligt nog kolliderade med evenemanget.

Årets Naturbild i Finland valdes ut från 11 466 inlämnade bilder. Av dem plockades 750 ut till semifinal, av dem prisbelönades 40 bilder. Många av fotograferna är kända naturfotografer i Finland, som gett ut många naturfotoböcker.

Vinnarbilden ser ut så här: http://palkitut.vuodenluontokuva.fi/ - dvs ett klassiskt däggdjursporträtt av en rödräv tagen av Kai Fagerström. Han har bl.a. gett ut en bok om djur i ödehus tillsammans med Heikki Willamo.

Serievinnarnas bilder hittas här: http://palkitut.vuodenluontokuva.fi/sarjavoittajat.htm

Alla 40 prisbelönta ser ut så här: http://palkitut.vuodenluontokuva.fi/palkitut.htm

Henrik Lund som vann växtserien är också aktiv medlem i BioFoto Finland.

På puben

Pubmiljö i Hangö. 8 oktober 2011. Foto: Håkan Eklund.

Ibland brukar jag undra varför jag fotograferar mest i natur? Trots att jag vet svaret (trivs i natur, laddar "batterierna" i natur, nyfiken på natur, kan natur, behöver inte fråga för att ta bilder etc.) så vet jag att det också bor en annan fotograf i mig.

En som skulle trivas med att fotografera människor i vardagliga miljöer. Ibland har jag gjort vissa försök (bl.a. i New York i början av 1980-talet), men har inte alltid tid och tålamod att bygga upp de relationer till motivet som skulle behövas. Och då jag har haft relationerna i skick (jobb i u-länder), har jag inte haft tid (och intresse) att syssla med fotografering.

Under senaste fotokursveckoslut stack jag och fru A oss in till puben i Hangö en kväll, efter att solen gått ned (förstod sen att vi missat en fin himmel ...), och såg en massa spännande motiv!
Pubklientelen, främst kraftiga mc-killar i läderbyxor, kanske inte skulle gilla att fotograferas - och lät därför kameran ligga (frågade dock inte ...).

Kunde dock inte hålla mig när jag studerade bartendern och bakgrunden; trots att denna bild togs i smyg "från höften" i halvmörkret, så gick sen fru A fram och frågade om vi fick fotografera honom. Och det hade han inget emot; de bilderna blev dock inte bra. Hon sade att han till och med kan hamna på en utställning, och han protesterade inte.

Kanske man borde sadla om (och låta frun fixa fototillståndet ...), speciellt vintertid när naturen går på sparlåga?

Ibland står det stilla

Hangö i höstregn, 7.10.2011. Foto: Håkan Eklund.

Detta med att skriva har sina sidor. Ibland är det flyt, textraderna bara flödar in och det är ett nöje att producera. Som tidigare idag när jag fixade till en text om Kristina Mattssons reportagebok "Landet utanför" som skall ingå in nästa temanummer av tidskriften Skärgård.

Sen finns det stunder när allt bara står still, som nu. Borde skriva en bokpresentation för en dagstidning om en underbar konstbok, som samtidigt är fylld med substans om allvarliga och viktiga frågor. Det gäller "There and Back? A Celebration of Bird Migration" (352 s. Langford Press, 2011) en antologi som till bredden är fylld med olika konstnärers fågelmålningar av nordeuropeiska fåglar, och de öden de ofta möter under flyttningen. Femton kapitel handlar om Malta, och deras skamliga och maffialiknande jaktkultur. Som blir sista viloplatsen för många av våra nordiska flyttfåglar.

Men förutom det jobbiga ämnet är boken ett rent konstverk i stort format, en bland många titlar som Langford Press gett ut (http://www.langford-press.co.uk/). Jag har också en annan titel ur samma Wildlife Art serie, nämligen "Artic Flight. Adventures Amongst Northern Birds" av James McCallum (180 s. 2007) som handlar om en konstnärs fågelmöten i finska Lappland, i norska Finmark samt med glimtar från Sibirien och Alaska.
McCallum är kanske inte den bästa konstnären, men hans illustrerade dagbokstexter är medryckande, som från möten med häckande skedsnäppor ute på den ryska tundran.