Grattis Sverige

Efter den andra matchen mot Italien är ni nu i fotbolls VM. Otroligt! Och fotbolls-Italien sörjer.
Foto: Håkan Eklund.

Ledare utan ryggrad

Det skymmer i Amerika. Foto: Håkan Eklund.

Istället för att kasta bort tid på intetsägande teveprogram brukar jag sitta en timme varje kväll och läsa The New York Times, kvalitetsjournalistik som trumpen föraktfullt klassificerar som fejknews, eftersom de inte vill spela med i hans show.

I artikeln "Siding with the enemy" av Charles M. Blow (12.11.2017) diskuteras det faktum att USA:s president tror mera på en f.d. KGB-spion, än sin egen underrättelsetjänst! Vem kan respektera en sådan? I vissa länder skulle sådant stämplas för landsförräderi.

Här några stycken ur artikeln:

- - - Let’s say this again, as a clear declaration: Russia attacked our elections. They stole emails that were published and broadcast ad nauseam. They created and distributed propaganda on social media designed to exacerbate our divisions, content that was seen by nearly half the country. - - -

 - - - Again, like Neo dodging bullets in “The Matrix,” Trump bends over backward to dodge making this simple, factual statement: Russia attacked our elections when he was elected, and they must pay for their crime so that this never happens again.

Trump won’t acknowledge the crime because Trump was the beneficiary of the crime. Trump won’t insult Russia because it may well be that he was installed by Russia. Trump is as much a Russian project as an American president.

This means that he is compromised, in capacity and function, and that means that Trump’s fear of dishonor places the rest of us in danger of future attacks and exploitation. Trump is Putin’s dupe. - - -

En läsupplevelse av rang

Stolt mor. Sjundeå 13.11.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 317/365.

Såg en sångsvanfamilj från landsvägen i en trakt som jag inte besökt på länge. Insåg att de låg inom "skotthåll", stannade bilen och tog några bilder. Hade dock alltför kraftig brännvidd, mamman hade fem (!!!) stora ungar efter sig, och de rymdes förstås inte in. Inser att ett telezoom skulle vara rätt praktiskt vid ett dylikt tillfälle.

Förstås är detta en onödig utfyllnadsbild, men en dagbok är en dagbok, varken mer eller mindre.

Men varje gång jag ser sångsvan minns jag upplevelsen av att ha läst Yrjö Kokkos bok "Sångsvanens land" (1950) som är en av de mest skönlitterära "fågelfotorapporter" som existerar. Kokko var ju den första som lyckades fotografera häckande sångsvan i Norden, men tog honom sex vårars sökande innan det lyckades. Efter andra världskriget var sångsvanen extremt sällsynt; de jagades hårt av hårt prövade människor.

Boken är en läsupplevelse av rang.

Sångsvanen fanns ju endast i de mest avlägsna delar av Lappland under slutet av 1940-talet. Idag häckar de i hela landet (Finland).

Annars:  idag har 23 hökugglor inrapporterats från Åbotrakten med omgivande kommuner, verkar helt otroligt. Också det en nordlig art.

Om att lyssna

Svärmor berättar. Åbo 12.11.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 316/365.

Det är värdefullt att ta tid att lyssna på den äldre generationen och deras "first hand" upplevelser,  i detta fall från det efterkrigstida Finland.

Hade svärmor på farsdagsmiddag och jag och min son passade på att fråga henne om krigsåren i Finland (hon är född 1928). Hon berättade om hur bedrövligt det såg ut i Helsingfors och Åbo efter kriget, efter ryssarnas bombräder, långt in på 1950-talet. Om  hur det var brist på allt och hur svårt det var att få tag i det mest nödvändiga.

Hennes man (min svärfar, finlandssvensk född i Viborg, dog 2007) var läkare och gick på fortbildning i Göteborg i mitten av 1950 -talet där allt fanns att köpa. Varje gång han kom hem från sina två månaders kurser hade han en massa barnkläder och prylar, som var svåra att få tag i, i Finland.

Turvis dåligt

En regnig och halvmörk senhöstdag i Åbo 11.11.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 315/365.