I lögnens värld

Tomt och öde. Sagu 5.3.2014. Foto: Håkan Eklund.

Ser att Putin för femte året i följd valts till årets populäraste politiker i Ryssland; det är svårt att hålla sig för skratt. 44 % av rösterna tillföll Putin; 2012 var procenttalet 54 %.

Kanske skrattet inte gäller Putin, utan snarare ett  supernaivt, nationalistiskt och lättlurat folk som sväljer hans lögner och tolkningar med hull och hår. Men så går det när fria medier inte längre existerar i full utsträckning i landet, där folk av annan åsikt tystas ner och där majoriteten av befolkningen varken har datorer, internet eller förstår andra språk än ryska.

Då har man en hjälte, som får säga och göra vad han vill, och alla klappar händerna. Patetiskt så det förslår.

Men lika patetiska är också vi i väst som så gärna vill tro på utveckling, öppenhet, demokrati och ärlighet. Vi som vill tro så gott om alla blir lika lurade av detta garde som lever och verkar som med "gatans språk och metoder". Och i det gänget är inte Putin ensam.

Nr 64/365.

Putinismens onda cirkel

Trädlandskap. Åbo 4 mars 2014. Foto: Håkan Eklund.

Lyssnade på ett intressant debattprogram idag där några Rysslandsexperter berättade mera om hur Putin och många ryssar ser på tingens ordning. För dem är det viktigt att Ryssland är en stormakt och  att omvärlden skall darra när den ryska björnen ryter till. Att Putin själv just nu känner sig viktig och stark ...

Men det lär inte gynna utvecklingen i Ryssland, åtminstone inte den ekonomiska. Och chefredaktör Torbjörn Kevin skriver i Åbo Underrättelser: "Tsaren, kommunistpartiet, Putin - en obruten kedja av demokratiskt tomrum. Avsaknad av rättsstat och individuell rättssäkerhet accentuerar ledarens roll. Ledaren blir själva systemet -korruption och korrupta beroenderelationer ersätter demokratiska institutioner, som i demokratier regleras av tradition och institutionernas respekt för varandra och regelverken. För grannar till den ryska Putinismen är den cirkeln ond. Makten i Moskva vill inte ha goda exempel på nära håll."

Bra talat. Just så fungerar länder där det demokratiska tomrummet (som också saknar fria medier) fylls av populistisk propaganda och förvrängd sanning. Därför hurrar folket för den stora ledaren Putin. Fy för den lede!

Vissa ryska nationalistiska profeter är ju också irriterad över att Finland  (som varit ryskt) är fritt, och förstörde deras OS-ishockeydröm ...

Beng Östling, vår Nordenkorrespondent i Stockholm skriver bl.a. så här idag:
(http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/04/bengt-ostling-nationalism)

"När temat är nationalism kan man inte i dessa dagar lämna frågan om Ryssland och Ukraina. Statsminister Fredrik Reinfeldt kom att säga att "det är i någon mån förståeligt att Ryssland agerar på en rysk minoritets oro på Krim och i östra Ukraina”. Men inte heller Reinfeldt förstod sig på det sätt man agerar.

Visserligen har det påpekats att Ukraina är en ung stat som snabbt hunnit bli nationalistisk, efter att ha fått självständighet så sent som 1991. Ukrainskan betraktas som ett eget språk vilket ju anses viktigt i sammanhanget, trots att ryskan är nära besläktad. Nästan en tredjedel av ukrainarna har ryska som modersmål. De är inte koncentrerade till Krimhalvön utan finns mer utspridda i östra Ukraina. Och den minoriteten vill nu ryssarna ”skydda”.

Ukraina var en sovjetrepublik under 1900-talet och också före det en självstyrande enhet. Just nu är det kanske trots allt den ryska nationalismen som är problemet, inte den ukrainska."

När allt går fel

Väntan. Aura å, Åbo 3 mars 2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 62/365.

Det är länge sen jag känt en sån olust över tidens gång som nu, precis som om det var lugnet före stormen. Tänker förstås på situationen Ryssland-Ukraina, två länder som leds/leddes (fram till kaoset) av maktmänniskor som egentligen fungerar som parasiter, som paratiserar på de egna länderas kapital för sitt eget gottfinnande. Sådana skall bort; de tillhör inte dagens värld.

Så här avslutar Kerstin Kronvall sin färska Rysslandsblogg "När allt går fel" på http://svenska.yle.fi/blogg/kerstin-kronvall/2014/03/03/nar-allt-gar-fel

Ingen brist på motiv

Klingeliklang. Helsingfors 2.3.2014. Foto: Håkan Eklund.

I en högurban miljö är det inte speciellt svårt att hitta intressanta motiv. Sen är det förstås en helt annan sak om man lyckas fånga det på bild. Här en engelsk kille som var duktig på att spela på vinflaskor; fick rikligt med dricks av förbipasserande.

Själv gjorde jag ett besök i stadens största bokaffär och kom ut med en tung (och dyr ...) kasse. Nu finns det material att studera för en tid framåt, bl.a. Corry DeLaans "Jakten på ljuset" (191 s, 2013).

Nr 61/365.

När förståndet saknas

Med lätta steg. Helsingfors 1 mars 2014. Foto: Håkan Eklund.

Ifall f.d. spionen Putin under OS-karnevalen lyckades få till några plus i minusboken så är de nu utraderade.

Igen.

Han tycks fortfarande agera som om han levde i det forna Sovjetunionen. Om han tror att han kan dupera hela världen med devisen att han via sina soldater måste skydda ryssarna i Ukraina från facister, så undervärderar han nog omvärldens intelligensnivå.

Att inte Sverige och Finland vågar gå med i Nato är också ett exempel på naivitet av den högre skolan. Lilleputtländers "neutralitet" väger inget när länder i vår närhet leds av oberäkneliga despoter.

Nr 60/365.