Svårt detta med skärpedjup

Harsyra (Oxalis acetosella), Kakskerta 21.5.2008. Foto: Håkan Eklund.

Passerade några harsyror under hundvandringen i morse. Lyckades hitta en mörk bakgrund för några ex, men det var ont om ljus. Och detta med litet skärpedjup vid växtfotografering känns ibland som en svår nöt att knäcka.

Å ena sidan behövs ett kort skärpedjup för att radera ut en orolig bakgrund, å andra sidan så skulle man vilja ha vitala delar av ståndare, pistiller och kronblad skarpa - om det inte uteslutande gäller en konstnärlig bild av växten ifråga. Eftersom harsyrans kronblad har fina violetta ådror valde jag här att sätta skärpan på de övre bladen. Ändå lite kinkigt på fri hand (1/60 s) med 100 mm makro.

Harsyran är annars en av våra vanligare skogsväxter som föredrar skuggiga och mörka växtplatser. Blommorna sluter sig och böjer kronan nedåt på kvällen, samt vid regn och kyla.

När vi var små hade vi lärt oss att man kunde äta harsyrans blad som har en sur smak (oxalsyra i cellsaften). Nu ser jag i en bok att den egentligen skall betraktas som en giftig växt eftersom oxalsyran binder kalk i kroppen. Äter man stora mängder (??) av bladen kan man drabbas av kalkbrist ...

Men vem skulle nu ha tid och behov av att syssla med sånt, dvs. att käka harsyreblad i mängder.

Annars: när jag fotograferade harsyrorna passerade vårens först tornseglare högljutt över skogen, en hel flock - härligt! Beyder att sommaren snart är här.

Vid sovjethangaren

Blomsterfotografering framför en f.d. sovjetisk flyghangar, Haapsalu, Estland
17.5.2008. Foto: Håkan Eklund.

Tiderna förändras. För knappt tjugo år skulle den här bilden har varit rena rama "dödsdomen", som skulle ha resulterat i långa fängelsestraff, kanske förvisning till Gulagarkipelagen i Sibirien?  I dessa hangarer stod ryssarnas Mig-plan parkerade, hangarerna finns i långa rader. Från det här flygfältet startade också de bombflottiljer som bombade Finland under andra världskriget, då såg säkert hangarerna annorlunda ut - om de hade några.

Vid varje Estlandsresa gör jag minst ett besök här vid sovjetarméns gamla militärflygfält strax utanför Haapsalu i västra Estland; estlandssvenskarnas gamla "huvudstad". Fågelvägen är inte detta långt borta från den finländska sydkusten.

Nu är allt detta historia, tack och lov. Via Estlands självständighet förpassades området till ett övergivet "spökområde" med ett tjugotal jaktplanshangarer och en massa ruiner av logementsbyggnader och annat. Området lär vara mycket förorenat av flygbensin och annat. Annars: var i Europa kan man med bil köra med gasen i botten längs en spikrak och jättelång start och landningsbana byggd för snabba jetjaktplan på ett militärflygfält?

Detta är också ett högintressant ställe också för naturintresserade. Ett bra ställe för bl.a. ängshök och svart rödstjärt. På bilden två av mina Artkännedomskursister, Elli och Emilia, som fotograferar gullvivor och Johannesnycklar.

Fint kvällsljus

Getrams (Polygonatum odoratum), Hirvensalo 14 maj 2008.
Foto: Håkan Eklund.

Trots Namibien, Estland och Åland trivs jag lika mycket med att söka fotomotiv under hundpromenaderna i närmiljön. Motiv finns ju som sagt i ett överflöd runt om oss. Ibland får man ju förstås krypa omkring med baken i vädret, som här.

Passerade ett bestånd med getrams på vägen upp till ett berg, kunde inte låta bli att pröva fram några bildvinklar. Trots en isande kall nordan (!!) och mulet väder - var ljuset nu i kväll helt perfekt.

Hörde vårens första starungar när jag fotograferade. De håller tidtabellen, just den här tiden brukar de få ungar i mitt strövområde. Varje år, oberoende av väder och vind.

Getrams är annars en mycket giftig växt som det finns många legender om. Bl.a. trodde man att växten har så starka och ovanliga krafter att kung Salomo använde växten som sprängämne vid sina tempelbyggen ...

Artnamnet odoratum kommer av det latinska ordet odor som betyder vällukt.

Härliga tider

Druvfläder (Sambucus racemosa), Hirvensalo 13 maj 2008.
Foto: Håkan Eklund.

Just nu är det härliga tider i markerna. Trots att det igen blev kalla vindar står hela naturen i blom.

Det är bara så frustrerande att inte själv hinna med; plötsligt finns det ett överflöd på motiv med "bäst före datum". Det är helt enkelt inte möjligt att vara på alla ställen där man borde vara just nu, när detta med fotografering ändå bara är en hobby och största delen av tiden går till annat jobb.

Men visst finns det massor med motiv också runt knutarna, bilden ovan med blommande druvfläder har jag tagit från trappan - det är detta jag också ser från mitt skrivfönster nu i skrivande stund.

Gråsälsmöte

Gråsäl (Halichoeus grypus), Ålands hav 10 maj 2008. Foto: Håkan Eklund.

Efter hemkomsten från Namibia har det varit full rulle. Jag har varit mycket ute i fält, långt från datorer och internetuppkoppling.

Tillbringade ett veckoslut i Estland där jag höll fågelkurs för vildmarksguider; senaste veckoslut som kursist med Andy Horner och naturfotokurskollegerna. Mest sysslade vi med växtfotografering i härliga blomstermarker i bästa möjliga försommarväder. Såg många havsörnar flyga över. Hann också med att fotografera för kommande artiklar i tidskriften Skärgård.

Lördagkvällen avslutades på ett suveränt sätt: vi åkte långt ut på havet för att spana efter gråsäl.  Och visst hittade skepparen ett sällskap ute på några låga hällar mitt ute i havet norr om Signildskär. Fotoförhållandet var det bästa tänkbara, havet låg spegelblankt, solen höll på att gå ner och några sälar låg kvar när båten sakta flöt närmare. Det var bara att panga på.

Detta var första gången för mig att ha närkontakt med Östersjöns gråsälar; det var på tiden. Men att kunna fotografera både på nära håll och i bästa tänkbara väder kändes nästan overkligt. Ibland har man tur. Och ibland svängs otur till tur; skepparen hade nämligen problem med båten när vi skulle åka - motorn startade inte och det fanns risk för att hela expeditionen skulle ha ställts in.

En timme senare var allt ok, och vi fick istället ett bättre ljus när vi småningom kom fram till sälstället. På hemvägen beskådades kustlabbar, tordmular, tobisgrisslor, sträckande alfåglar och annat smått och gott. Solnedgången över öppet hav var också stämningsfull.