EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser146/Mera betraktelser från Stockholm...och med Jupiter 3+

Det blev några filmer tagna under helgvistelsen i staden. Använde som sagt den nya Jupiter 3+ 50mm/1,5 och den optiken är lite speciell, i flera avseenden. Man kan inte undgå att komma in på det tekniska när en sån originell optik används för första gången, så ursäkta mig för det (bilderna är ju annars det viktigaste). På Sovjet-tiden tillverkades den endast på beställning med särskild rekvisition, och fanns inte till allmän försäljning. Den var också mera påkostad än normalt. Lite mera exklusiv kanske man kan säga. Men ändå var den enligt uppgift behäftad med en del problem, t.ex ganska tydlig distorsion. Och det är även den nya Jupiter 3+, det kan inte förnekas. Kuddformig sådan. I vissa bilder kan det störa, men idag finns ju så fina hjälpmedel att justera detta i datorn, vilket jag gjort med bl.a den här bilden från tunnelbanan, där skyltarna i taket såg ut att hänga snett i förhållande till varandra innan justeringen. Kommer inte ihåg om det var största öppning eller möjligen 2 som jag använde här?


 
Att kant/hörnskärpan på stora öppningar inte är den bästa när man fotar plana ytor, det ska också erkännas, och vad jag förstått så kan det ha att göra med bildfältskrökning, vilket också syns i bilden ovan om man kollar noggrant. Tittar man på plattorna i golvet går skärpan i ett bågformat plan från bildens nedre hörnor, in mot mitten till automaten. Förgrunden i  mitten verkar också oskarp mot förgrunden i hörnorna. Jag har samma fenomen med min Contax T kompakt på största bl 2,8. Även den är ju utrustad med en Sonnar-konstruktion, precis som Jupiter 3+. Men vid nedbländning  försvinner problemet i stort sett helt. Så också med Jupitern som det verkar.

Vinjetteringen är  också tydligare på stora bländaröppningar med Jupiter 3+ (precis som med Sonnaren på Contax T), och minskar med nedbländning. Ofta kan dock vinjettering vara att föredra, speciellt vad gäller svartvita bilder. Som Christer Strömholm skriver om i sin fotoskola, så kommer blicken då ha lättare för att stanna kvar i bilden. Den far inte så lätt ut från kanterna om där är mörkare. Bilden nedan tror jag att jag tog på bl 2. Även denna har justerats i datorn för den kuddformiga (inåtbuktande) distorsionen.



Har några bilder till som inte är så mycket att säga om. Den första togs på bl 4 eller 5,6 tror jag, och den är distorsionsjusterad i datorn. Den andra är också justerad för distorsionen men den sista behövde inte det, och de togs på bl 2,8-4 resp 5,6 som jag minns.







Jupiter 3+ har karaktär som sagt. Om man gillar den eller ej är väl en smaksak. Personligen tycker jag att den passar väldigt bra att fota svartvitt med, speciellt med 200-400 ISO  filmer och framkallare typ Rodinal, som ger lite tydligare korn och mera struktur. Den inte helt perfekt korrigerade konstruktionen, som verkar ge de speciella egenheterna på stora bländaröppningar, "fits the line" kan man säga med ett lite ruffigare och råare uttryck på dom bländarna, vilket jag också skrivit om i en kommentar tidigare. Men vid nedbländning till 5,6 verkar mycket av det här vara försvunnet, utom distorsionen, som ju enkelt kan åtgärdas i de billigaste versionerna av ps som följer med "gratis" vid scannerköp t.ex (eller för den skull i vissa kameror direkt om den används digitalt). I mörkrummet blir det dock svårare att fixa till de lite lätt böjda kantlinjerna, så där får man dras med det. Förstoringsoptik är ju i regel helt distorsionsfria, annars kunde man tänka sig att använda en dito med motsatt (tunnformig) distorsion, för att eliminera det fenomenet.

Som det verkar är det den kompakta designen och kravet på hög ljusstyrka för den ryska Jupiter 3+ och dess föregångare, som ger den sin speciella karaktär. Den har inte som hos Zeiss i väst modifierats och moderniserats i senare versioner (t.ex  den sista ganska nya ZM 50mm/1,5) för att komma till rätta med de här avvikelserna. Istället har man valt att hålla fast vid Sonnar-originalet från 1932, vilket i sig är att beundra. Personligen hade jag dock önskat att man försökt komma tillrätta med distorsionen lite mera, den är inte kul i vissa bilder när man som jag även vill göra dom i mörkrummet.

Postat 2016-02-10 23:51 | Läst 4439 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Emaks betraktelser 133/En fin mörkrumssommar!

Idag regnar det och tidigare i veckan har det varit grått eller halvklart (synd för Gnesta-planket, men kanske har inte skiten som passerar här just nu nått dit ännu). Temperaturer kring 17-20 ungefär. I mörkrummet står termometern på 21 grader och det är riktigt behagligt. Normalt brukar det var 25-26 på sommaren, och när man ska framkalla film får man därför kompensera tiden för att framkallaren värms upp under tiden filmen framkallas. Nu behövs inget sånt. Det brukar normalt inte heller vara direkt behagligt att kopiera, när temperaturen efter ett tag kan ligga på 28-30 grader därinne. Nu kommer den inte över 23-24 ens. Så det här är en riktigt fin mörkrumssommar!
 
Mina projekt flyter på. Svenska Landsbygdskort och Danska Kort är det som nu ska harvas igenom. De danska ska framkallas och kopieras till färdiga bilder. De svenska också, men där är det inte avslutat utan nya bilder kommer till hela tiden. Och så lär det flyta på tills man inte orkar längre. Ett livstidsprojekt förmodligen. Här lite bilder som nyss färdigställts...

Danskt kort:




Svenska Landsbygdskort:

             

Postat 2015-07-25 12:16 | Läst 9590 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Emaks betraktelser 88/Första mörkrumsprinten 2015.

Ja det blev en bild från i somras som legat och väntat. Fotograferad med min "Dogma-kamera" Contax T. Ett fantastiskt litet bildverktyg förresten. Printen är avfotograferad direkt efter slutsköljen där den ligger avskrapad på glasskivan, vilket fungerar väldigt bra som digitaliseringsmetod om man lyckas få till en jämn belysning. Jag har ju annars spånat efter en prismässigt överkomlig 12x16" scanner med skaplig bildkvalitét för att kunna visa min printar större än A4. Kopian här är gjord på 12x16" papper (30,5 x 40,6 cm).



Papperet är Adox Nuance Warmtone (identiskt med Emaks K888). Tyvärr tillverkas det inte längre då den kroatiska fabriken i Samobor lagts ned. Det var annars ett papper av gammal formula i fasta gradationer och med tjockare silveremulsion (maskinerna var från 1950-talet och använde en teknik som gav tjockare emulsionslager) därmed också rikare på silver per ytenhet. Jag har dock samlat på mig ett lager av det här papperet i storlekar och gradationer mellan 20 x 25cm och upp till 40 x 50 cm,  varav en del ligger nerpackat i foto-frysen för framtida bruk. Förhoppningsvis ska det räcka ett antal år för mig. Det är en fröjd att kopiera på Adox Nuance/K888. Högdagerteckningen följer med även om kontrasten och djupsvärtan är hög. Papperet är också det enda jag vet som innehåller guld i emulsionen utöver silver. Vad det har för inverkan vet jag dock inte, men bra blir det i alla fall.

Postat 2015-01-02 10:42 | Läst 4911 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Emaks betraktelser 74/Nej, jag har inte glömt bort Dogma-fotograferandet.

Annars kan det kanske tyckas så. Jag lovade ju att lägga in en Dogma-bild om dagen i poolen. Senaste veckan har det dock bara blivit tid till mörkrummet. I övrigt håller jag på med att sälja mitt föräldrahem och hoppas den affären ska kunna slutföras de närmaste dagarna. Har därför varit dålig på att lägga in nya bilder i poolen. Fotar dock på med min lilla Contax T, laddad med Fomapan 400, och här kommer några nyinscannade bilder från filmen som framkallades idag. Bilderna är väl från nån vecka tillbaka fram tills nu. Så det får kompensera att jag inte lagt in något nytt denna veckan.





Kameran följer ju med i fickan överallt och bilderna blir på sånt som jag passerar och tycker är intressant. Vad man ser i bilderna tycker jag är upp till betraktaren. Där håller jag med mäster Strömholm, alla gör sin egen tolkning. Mer än så kan jag inte säga om mina bilder. Samlat blir det här sedan en personlig berättelse, utgående från mitt sätt att se omgivningen. Om det är intressant för andra är mindre viktigt. Jag gör min grej och är nöjd med det.



Har också öppnat bloggen på blogger. Tänker redovisa bilderna från Dogma-fotograferande där, dock inte i den gamla Gelatin Silver Blog (den ligger i malpåse) utan i en nystartad vid namn DOGMA FLOW. Bloggandet här på fotosidan får bli om allt möjligt som har med fotografi att göra.

Nils/

Postat 2014-06-08 23:49 | Läst 5507 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Emaks betraktelser 65/Dator bra men mörkrum bäst!

Kanske en provocerande rubrik för vissa, men faktum är att det är så för mig när det verkligen gäller att få fram en svartvit bild med det rätta uttrycket. Bara du har ett hyfsat negativ så är mörkrummet överlägset de digitala metoderna när det kommer an på mig själv. Att scanna negativet och redigera fram bilden i datorn är givetvis inte dåligt, utan  acceptabelt, ungefär som en trea på en skala från ett till fem, men inte mer. Det där sista lilla som ändå avgör så mycket, det får jag inte fram annat än i mina mörkrumskopior. Att det för andra kan förhålla sig precis tvärtom har jag förståelse för. Så jag uppskattar verkligen att det fortfarande finns svartvit film och fotopapper att köpa. Utan det vet i fasen om jag skulle pyssla med svartvitt över huvud taget idag? Kanske färg då, och i så fall digitalt, men svartvitt utan film och mörkrum, det finns nog inte på kartan.

Det finns säkert dom som kan scanna mina negativ och datorredigera dom, så man får en fil som går att skriva ut till jämförbar kvalitét (och så att den rätta kornstrukturen kommer fram). Men jag själv klarar det i alla fall inte. Och att anlita någon som gör det åt mig har jag ingen möjlighet till, det blir för dyrt. Jag såg Anders Petersens bilder för några år sedan, scannade och utskrivna av de bästa som finns att tillgå inom branchen i Sverige. De var riktigt bra! Men att jag själv skulle kunna åstadkomma något sånt rent tekniskt är nog inte möjligt. Då känns det skönt att veta att jag i alla fall inte gör det sämre i mörkrummet själv, dessutom till ett mycket billigare pris.



Har börjat kopiera mina senast fotade Dogma-bilder. Bilden som tas ur arkivsköljen blev helt superb efter selentoningen. Negativet var lite platt i kontrasten så jag provade Adox MCC110 graderat och näst högsta filtergrad för att få en bra kopia. MCC110 är en efterföljare till klassiska Agfa Multikontrast och ett riktig högkvalitativt alternativ till Ilfords Multigrade IV (nu ersatt av Multigrade Classic). Jag är mycket nöjd med bilden på detta papper. Annars brukar jag använda både Emaks K888/Adox Nuance (slutat tillverkas), Fortezo (också det försvunnet från marknaden) samt Fomas Fomabrom, alla tre med fasta gradationer. Men MCC110 var riktigt läckert till den här bilden. Har annars ett lager av både K888/Nuance samt Fortezo, i special och normal kontrast (en del även i hårt, men inte tillräckligt för detta negativ). Fomas Fomabrom har jag bara fått tag i special och normal så inte heller det funkade.


Använde digitalkompakten att fota av kopian med. Snygg relativt neutral ton i svärtan och pappersbasen vitare än K888/Nuance.

Den med kompakten digitaliserade mörkrumskopian blev inte så pjåkig den heller. Ställde bara ljusheten och rättade till färgsticket som fanns i bildfilen. Tycker den blev väl så bra som bilden från det scannade negativet, trots den enkla avfotograferingen. Kopian är för stor för att scannas i min A4 flatbädd.

Jag ska försöka kopiera upp de bilder jag blir nöjd med i takt med att mitt Dogma-fotograferande fortsätter. Förhoppningsvis ska jag då ha ett antal färdiga kopior att välja emellen framåt höstkanten, då en ny utställning ska hängas.

Postat 2014-05-24 23:54 | Läst 5730 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa